En man som håller upp en skylt där det står rimliga hyresnivåer.
Erik Yngvesson

Hyresförhandling och bruksvärde

Hyrans storlek, och villkoren för hur den kan förändras, står i centrum för hyresgäströrelsens strävan efter ett tryggt och värdigt boende. Hyran är vår största utgift, och hur mycket vi lägger på bostaden bestämmer i nästa steg hur mycket vi behöver jobba och vad vi i övrigt är fria att lägga våra pengar på.

Engagera dig i en förhandlingsdelegation
Mostphotos

Så ska bruksvärdes- och förhandlingssystemet stärkas

I grunden bestäms din hyra av lägenhetens bruksvärde, alltså lägenhetens kvalitet och standard. Bruksvärdet och därmed hyran ska spegla hyresgästernas allmänna värderingar om olika kvaliteter i boendet. Syftet med bruksvärdes- och förhandlingssystemet är att balansera två legitima intressen, hyresgästernas behov av trygghet och förutsägbara boendekostnader, och fastighetsägarens av ett skäligt resultat. Systemet kan sägas vara ett mellanting mellan statligt reglerad hyra och marknadshyra.

För Hyresgästföreningen är ett av våra bostadspolitiska mål att hyran inte ska överstiga 25 % av en genomsnittlig inkomst efter skatt för en normalinkomsttagare. Hyrorna ska inte heller öka mer än andra priser i samhället.

Förhandlingar om hyran måste bland annat förhålla sig till de kostnader som det innebär att äga och förvalta hyresfastigheter. En sådan kostnad är taxor och avgifter, som står för en tredjedel av hyran och som höjts med i genomsnitt 83 % sedan 1996, att jämföra med den allmänna kostnadsutvecklingen som uppgått till 30 % under samma tid.

Regeringen har tillsatt tre utredningar som på olika sätt syftar till att förändra maktbalansen mellan parterna till fastighetsägarnas fördel. Särskilt allvarlig är utredningen om fri hyressättning i nyproduktion, där det kollektiva förhandlingssystemet föreslås ersättas med ett marknadshyressystem av kontinental modell.

Vi motsätter oss starkt förändringar på hyresmarknaden som rubbar balansen mellan parterna, och som försvagar hyresgästens inflytande över sin boendesituation. Det betyder inte att bruksvärdes- och förhandlingssystemet är perfekt i sin nuvarande utformning. Därför vill vi se följande reformer. 

Vi föreslår: Ja till det kollektiva förhandlingssystemet, nej till marknadshyror

  • En fortsatt sammanhållen förhandlingsmodell för hela hyressektorn inklusive nyproducerade lägenheter. Nej till fri hyressättning i nyproduktion.
  • Ett ökat konsumentinflytande över taxor och avgifter kopplade till hemmet, i syfte att hålla nere kostnadsutvecklingen. Kommunala och privata fastighetsägare har därtill ett ansvar att motverka att ökande kostnader överförs till hyresgästerna.
  • Att påtaglighetsrekvisitet fasas ut. Vid hyreslagens tillkomst var allmännyttan underkastad självkostnadsprincipen, och privata hyresfastigheter tilläts avvika från allmännyttiga lägenheters hyror med ca 5 %, enligt det så kallade påtaglighetsrekvisitet. När självkostnadsprincipen avskaffades, och bruksvärdet tappade sitt ankare i allmännyttans kostnader, skulle istället alla förhandlade hyror utgöra bruksvärdet. I konsekvensens namn borde påtaglighetsrekvisitet fasats ut. Det gjordes inte och därför bör så ske nu i syfte att förhindra saxning av hyror.
  • Att en överenskommen modell om systematisk hyressättning mellan parterna på en ort, ska kunna ligga till grund för prövningar i hyresnämnden. Det skulle stärka parternas arbete för rättvisa hyror.