3. Bostadsfinansiering
Hur våra bostäder finansieras får stora konsekvenser för vad som byggs, hur mycket, och för vem. Efterkrigstidens rekordår såg omfattande statligt stöd till bostadsbyggande, vilket höjde bostadsstandarden och byggde bort bostadsbristen. I början av 90-talet valde dåvarande regering att avskaffa stöden till rimligt prissatta hyresrätter. Hela risken för investeringar i hyresbostäder försköts från staten till företag och banker, som bygger för att tjäna pengar, inte för att tillgodose ett behov. Det har gett oss dyra lägenheter i fashionabla lägen, men sällan i tillräcklig volym. Resultatet är en allvarlig brist på bostäder, en brist som byggts upp under lång tid, först i våra tillväxtområden och därefter i allt fler delar av landet.
Blockerat innehåll.
Detta innehållet blockeras av dina cookies-inställningar. Användning av cookies
Ja till förmånliga bygglån. Bygg bort bostadsbristen
Idag råder bostadsbrist i de flesta av landets kommuner. Bostadsbristen gör det svårare att flytta dit jobben finns, ökar trångboddheten, och gör det svårare att bedriva en aktiv social bostadspolitik. Därför behöver vi en politik som garanterar allas rätt till en bostad.
För att säkra upp att hyresrätter byggs där behoven finns - med hyror som människor har råd med - vill vi att det införs ett förmånligt bygglån. Det är dags för samhället att ta tillbaka ansvaret för bostadsförsörjningen. Att låta behov - inte bara efterfrågan - styra byggandet.
Vi föreslår
- Ett utökat investeringsstöd, ett förmånligt bygglån, som genom att finansiera nyproduktionen av hyresrätter kan säkra en stabil bostadsproduktion så att produktionen av hyresrätter ökar när produktionen av andra bostäder minskar. Över byggkonjunkturen behöver omkring 35 000 bostäder finansieras med omkring 29 miljarder kronor som årligen lånas upp för att därefter lånas ut till producenter till förmånliga villkor.
- Ett stödet bör kräva samma typ av hyressättning som dagens investeringsstöd gör (maximal normhyra på 1550/kr /kvm/ år).
