Information om cookies

Vi använder cookies för att ge dig en bättre webbupplevelse och för att mäta hur webbplatsen används. Vad hanterar vi för data

Hus och pengar
Shutterstock

Skatter och avdrag

Statliga bidrags- och skatteregler ska utformas så att de varken påverkar hushållens val av upplåtelseform för sitt boende, eller investerares val av verksamhet. Upplåtelseformerna hyresrätt, eget hem och bostadsrätt erbjuder grundläggande skillnader som starkt begränsar möjligheten till en exakt likabehandling. Däremot bör det eftersträvas att de villkor för skatter och subventioner som regleras av staten i slutänden leder till en god balans.

Under åren 2007 och 2008 genomfördes förändringar i skatte- och subventionssystemen som ledde till en ökad obalans i de ekonomiska villkor som staten ställde upp för boendet. Vi anser att hyresrätten var förloraren i förhållande till egna hem och bostadsrätter. Förklaringen låg framför allt i förändringarna i systemet med fastighetsskatt, de slopade stöden till nyproduktion och ombyggnad av hyreshus och införandet av ROT-avdrag för privatpersoner som äger sin bostad samtidigt som ränteavdragsrätten för privatpersoner behölls oförändrad.

Obalansen mellan upplåtelseformerna har resulterat i att bostadsrätt blivit mer intressant som investering än hyresrätt, särskilt i vissa lägen, samt bidragit till ombildning från hyresrätt till bostadsrätt. Frånvaron av skattemässiga incitament för hyresvärdar att planera för ett långsiktigt underhåll har bidragit till utvecklingen med kraftiga hyresökningar och renovräkningar. Reformer krävs för att skapa balans mellan upplåtelseformerna, och bättre ekonomiska villkor vid både förvaltning och renovering av hyreslägenheter. 

Vi föreslår

  • Att en låg, fullt avdragsgill moms läggs på hyran. Den lägsta momssatsen är 6 %, men med ett sådant påslag blir ingående moms, som uppgår till 25 %, avdragsgill. Nettot blir positivt vilket gör alltifrån renovering till daglig drift mer lönsam, vilket kan leda till både hyressänkningar och mer investeringar i hyresrätten.
  • Att den kommunala fastighetsavgiften ersätts med en reformerad fastighetsskatt, där större hänsyn tas till fastighetens värde, med spärr för låginkomsttagare i högt värderade bostäder
  • Att fastighetsavgiften för fastigheter upplåtna med hyresrätt avskaffas. Idag beskattas hyresrätten både på sitt resultat, och som kapitaltillgång genom fastighetsavgiften, vilket innebär en dubbelbeskattning.
  • Att förbättra förutsättningarna för avsättning till periodiseringsfond. Genom att utöka avsättningsperioden till 10 år och slopa schablonintäkten på gjorda avsättningar kan underhåll och renoveringar stimuleras.
  • Att reglerna för ränteavdragsbegränsningar i företagsbeskattningen blir mindre restriktiva. Det nyligen införda systemet riskerar att medföra kraftiga kostnadsökningar när räntorna går upp. Sverige bör sträva efter större jämbördighet med andra EU-länder och utnyttja möjligheten till mer generösa undantag i enlighet med underliggande EU-direktiv.
  • Att samma skattesats för stämpelskatt bör gälla för oavsett upplåtelseform. Idag är stämpelskatten högre för juridiska personer än för fysiska personer, bostadsrättsföreningar och kommuner. Den högre stämpelskatten är orättvis och motverkar rörligheten på bostadsmarknaden, samt bidrar till ombildning av hyresrätt till bostadsrätt.