Därför behövs framtidsprogrammet
Vi lever i en föränderlig värld. Mycket har skett i vår omvärld sedan Agenda 2016 antogs.
Vi kan fira flera framgångar som varit till gagn för hyresgästerna och hyresrätten. Samtidigt finns det många risker och utmaningar. Att se och förstå det som påverkar Hyresgästföreningen in i framtiden har varit en viktig del i framtidsarbetet. Här presenteras några av de trender som har varit viktiga att utgå ifrån.
Från politik till marknad
Bostadsfrågan på den politiska dagordningen ...
Politiken ser att bostadskrisen är akut och regeringen försöker göra någonting åt situationen. Regeringen har påbörjat en satsning för att få fart på bostadsbyggandet genom investeringsstöd och stöd för energieffektivisering och upprustning. De har inlett blocköverskridande samtal för att få till en långsiktig bostadspolitik.
... men att ordna bostad har blivit ett ansvar för individen och marknaden
En nyliberal marknadsekonomi har präglat den politiska utvecklingen i många länder och även påverkat Sverige. Sverige har gått från att vara ett land med relativt små ekonomiska skillnader till ett land där klyftorna växer.
Stadens och kommunens utveckling styrs ofta mer utifrån ett varumärkesresonemang än vad som gangar medborgarna och är kommunens kärnuppdrag. Att ordna bostad har blivet ett ansvar för indivien och marknaden.
... starka krafter vill slå sönder den svenska modellen på hyresmarknaden
Ett efter ett öppnar de borgerliga partierna för marknadshyror och fler aktörer lyfter fram social housing*1. De politiska blocken står långt ifrån varandra. Det gör att vår framgång blir beroende av att hitta sätt att prata om våra frågor ovanför partipolitiken.
Fastighetsägare och ekonomer driver att allmännyttan ska verka precis på samma sätt som privata aktörer.
Kommunala bostadsföretag säljer delar av sina bestånd med upprustningsbehov till privata intressenter, ibland till kortsiktiga riskkaptialister. Särskilt sker detta i miljonprogramsområden.
Kommuner väljer att använda den nya lagstiftningen för att belasta sina bostadsföretag med höga borgensavgifter, internräntor, avkasningskrav och värdeöverföringar. Det försvårar förhandlingarna och leder till att systemet ifrågasätts.
... och ombyggnader tvingar människor från sina hem
Det pågår omfattande renoveringar i många miljonprogramsområden. Människor tvingas från sina hem när de inte klarar av de stora hyreshöjningar som ofta blir följden.
Ett samhälle med ekonomiska ojämlikheter
En mer välbärgad nation ...
Sverige som nation är mer välbärgad än tidigare. Sveriges ekonomi i stort har blivit större (räknat i BNP). De svenska hushållen har fått det ekonomiskt bättre (räknat i disponibel inkomst)*2.
... men med ökade sociala och ekonomiska klyftor
En ökad urbanisering medför att många söker sig till tillväxtområden, vilket innebär att bostadsbristen ökar i större städer, samtidigt finns det kommuner som krymper. Urbaniseringen har även lett till ökad trångboddhet och att allt fler bor med otrygga villkor.
Bostadssegregationen ökar. Inkomstskillnaderna i samhället har ökat, samtidigt som välfärden rustats ned under de senaste decennierna. Inkomstfattiga hushåll har inte möjlighet att välja var eller hur de vill bo, och olika inkomstgrupper bor i olika områden. Ökade sociala och ekonomiska klyftor skapar spänningar i samhället.
Sverige blir ett alltmer ojämlikt samhälle*3. Idag är vart fjärde huhåll i allmännyttan inkomstfattigt. 1998 var det vart tionde.
Vi ser just nu den största flyktingströmmen sedan andra världskriget. Det betyder att stora grupper nyanlända behöver bostäder. Med den stora bostadsbrist som vi har i Sverige sätts solidariteten på prov i bostadsområdena. Olika grupper ställs mot varandra. Trångboddheten ökar också när många nyanlända flyttar in hos släktingar och vänner.
Unga ser inte hyresrätten som en attraktiv boendeform
Hyresrätten är en smidig boendeform för unga ...
Hyresrätten är en möjlighet till ett tryggt boende utan skuldsättning, vilket borde passa exempelvis unga som inte vill eller kan ta stora eller osäkra bostadslån.
... men unga vill hellre äga än hyra
Samtidigt har år av bostadsbrist och synen på bostaden som en investering ändrat ungas syn på hyresrätten. En undersökning från Ungdomsbarometern visar att unga vuxna (18-24 år) upplever bostadsrätter som ett tryggare och friare alternativ. Hälften anser att det är en bra affär att äga. Unga ser hyresrätten som viktig för samhället, men bara fyra procent skulle välja hyresrätt som framtida boende även som de hade råd att köpa en bostad.
En digitaliserad värld
Digitaliseringen ökar möjligheten att mötas utanför geografiska gränser. Det blir lättare och snabbare att mötas och lära av varandra. Det skapar nya möjligheter till att vara aktiv - både lokalt och blobalt. Samtidigt ställer det nya krav. Framtidens organisationer lyssnar och bjuder in till medskapande.
En dörr står öppen!
Hyresgästföreningen har just nu ett bra läge. De senare åren har politiken inte prioriterat hyresrätten och media har bidragit till en negativ syn. Det ägda boendet har lyfts fram och hyresrätter har sålts av. Nu är bostadsrätterna för dyra för många och vi tror på en renässans för hyresrätten. Samtidigt finns det en stark trend i världen att "ägodela" som innebär att i större utsträckning hyra, låna och dela.
Samhället står inför stora utmaningar där våra frågor åter är avgörande för både människor och samhållets utveckling. Med den bostadsbrist som finns och förändrade värderingar kring att hyra kan vi ta en starkare position. En dörr står öppen - vi kan betyda mer för fler!