Trepartsöverenskommelsen
Ett historiskt avtal, så kan man beskriva trepartsöverenskommelsen mellan Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna. Men vad betyder den för dig som hyresgäst och för hyresmarknaden? Läs allt om överenskommelsen här.
Varför behövs en trepartsöverenskommelse?
Varje år genomförs förhandlingar för 1,5 miljoner lägenheter mellan parterna. Varje år betalar hyresgästerna 115 miljarder i hyror och det finns förhandlingsordningar för över 30 000 fastigheter. Det är förhandlingar som är av stor samhällsekonomisk betydelse både för hyresgäster och fastighetsägare. Överenskommelsen som nu träffats stärker förhandlingssystemet och de kollektiva förhandlingarna för lång tid framöver.
Vilka är fördelarna med en överenskommelse?
När vi parter kommer överens skapar vi en trygghet och långsiktighet som politiken och dess svängningar inte kan erbjuda.
Med den nya överenskommelsen stärker vi parter tillsammans hyresrätten. Trepartsöverenskommelsen kommer bidra till en bättre fungerande och mer förutsägbar hyresmarknad. Detta då den innefattar rekommendationer och tydliggör vilka faktorer som bör ligga till grund för förhandlingarna om den årliga hyresutvecklingen. Överenskommelsen kommer därmed säkra en bättre förhandlingsprocess, något som gynnar såväl hyresgäster som fastighetsägare. I slutändan stärker detta hyresrättens attraktivitet och konkurrenskraft gentemot andra upplåtelseformer och gör det möjligt för fler att bo i hyresrätt – för lång tid framöver.
Vad innehåller trepartsöverenskommelsen?
-
Fem faktorer som grund för hyresförhandlingarna
Parterna utgår från samma ekonomiska faktorer i de årliga förhandlingarna. Från och med förhandlingsåret 2023 rekommenderas fem olika faktorer som grund för de årliga förhandlingarna. Två reflekterar lokala förhållanden, som avgifter för el, värme, vatten och avlopp och avfall samt förvaltnings- och underhållskostnader. Tre faktorer är nationella – räntor, BNP och BNP/capita samt inflation exklusive hyror.
-
Uppförandekod för det lokala förhandlingsarbetet
Det lokala förhandlingsarbetet får ytterligare stöd genom en gemensam uppförandekod. Vi rekommenderar också att hyresdialoger genomförs löpande.
-
Nationell modell för att mäta förvaltningskvalitet
En nationell modell för mätning och värdering av förvaltningskvalitet tas fram. Vi är eniga om att förvaltningskvalitet är en bruksvärdesparameter som inte ska blandas ihop med grunderna för de årliga hyresförhandlingarna och som ska förhandlas separat. Därför tar vi fram en nationell metod för att mäta, värdera och kontinuerligt förbättra förvaltningskvalitet över tid.
-
Enklare och lokalt anpassad modell för hyressättning
En konkret och gemensam modell för systematisk hyressättning tas fram. Basen är vår gemensamma vägledning ”Att arbeta med hyressättningsmodeller” som uppdateras med en konkret modell för hyressättningsprocessen, med inspiration av den så kallade Malmömodellen. En modell som förenklar processen och som enkelt kan anpassas efter varje orts förutsättningar.
-
Krav om offentlig hyresstatistik
För att ytterligare effektivisera hyresförhandlingarna behövs en offentlig och lättillgänglig hyresstatistik som visar olika slags hyresbostädernas hyror, lägen och egenskaper på lokal nivå. Det skapar bättre förståelse för hur hyressättningen fungerar. Det är bra både för hyresgäster, hyresvärdar och hyresförhandlingarna. Därför behöver den nuvarande statistiken fördjupas, förbättras och hanteras av det offentliga. Det har utretts två gånger av Boverket, det är dags att beslut fattas för att påbörja arbetet.