Människorna bakom statistiken
Hela landet känner nu av konsekvenserna av bland annat elkostnadsökningar och drastisk prishöjning på livsmedel och andra konsumtionsnyttigheter. Lägger vi då till hot om hyreshöjningar på 10 procent och lyxrenoveringar med höga hyror som följd kommer landets hyresgäster drabbas hårt. Men vad innebär alla siffror och procent för hyresgästerna i vår region? Vilka är konsekvenserna för oss som bor i hyresrätt? Vi har tittat närmare på människorna bakom statistiken. Vår slutsats är att hyresgästerna i 3 av 5 av de mest dominerande hyresgästgrupperna går back redan innan de träffas av någon hyreshöjning alls för 2023. Hyreshöjningar ens i närheten av vad hyresvärdarna flaggar för är därför fullkomligt orealistiskt.
I region Mitt som består av Värmland, Dalarna, Sörmland och Örebro län tillhör mer än hälften av hyresgästerna åldersgrupper med normalt lägre inkomstnivåer än genomsnittet – unga och pensionärer. 58 procent av hushållen är enpersonshushåll och ytterligare 8 procent är ensamstående med hemmavarande barn under 18 år.
Här nedanför har vi beskrivit konsekvenserna av kostnadsökningar för de 5 vanligaste "typerna" av hyresgäster i regionen. All stetistik är hämtat från SCB, yrkeskollen, försäkringskassan, VB Energi och dalakraft. Längst ner på denna sida ser du alla siffror samanställda i en tabell.
Anna Bengtsson
Anna är 24 år och studerar heltid. Hon bor själv i 1 rum och kök, och betalar en hyra på 5 237kr/månad. Anna lever huvudsakligen på sitt studielån och har efter att hyra, mat och övriga löpande omkostnader är betalda 968kr kvar.
Kostnadsökningarna på mat, el och löpande kostnader under 2022/2023 gör att Annas levnadskostnader ökar med 1 306kr. Anna går då back varje månad med 338kr.
En hyreshörjning på 10 procent skulle betyda ytterligare 526kr minus på Annas konto.
Carl Davidsson
Carl är 31 år och jobbar heltid som verkstadsmekaniker. Han bor själv i en 2:a som kostar honom 6 403kr/månad. Efter hyra, mat, el och övriga levnadsomkostnader är betalda har carl 3 626kr kvar varje månad.
Kostnadsökningarna 2022/2023 gör att Carls levnadskostnader ökar med 1 551kr, vilket minskar hans pengar på kontot till 2 075kr
En hyreshörjning på 10 procent skulle betyda ytterligare en minskning i plånboken för Carl på 640kr/månad.
Elisabeth Fransson
Elisabeth är 34 år och jobbar deltid som undersköterska. Hon bor i 3 rum och kök med sina två barn på 3 och 5 år. Av de pengar som Elisabeth får in varje månad har hon 2 485kr kvar efter att allt är betalt.
Efter kostnadsökningarna på mat, el och löpande kostnader har Elisabeth 644 kr kvar.
Om hon dessutom drabbas av en 10 procentig hyreshöjning kommer Elisabeth hamna på minus varje månad.
Göran Hansell och Inez Jorges
Göran och Inez bor i 5 rum och kök tillsammans med två barn på 7 och 11 år. Göran jobbar heltid som gymnasielärare och Inez deltid som administratör, tillsammans får de ut 41 905 kr/månad. När alla kostnader är betalda har de 1 736kr kvar varje månad.
Kostnadsökningarna 2022/2023 gör att paret får ökade kostnader på 3 514kr, vilket gör att de hamnar på minus 1 778kr/månaden.
En hyreshöjning på 10 procent skulle öka på minussaldot med ytterligare 1 100kr.
Karl Lundvall
Karl är 78 år. Han bor i 2 rum och kök som idag kostar honom 6 364kr/månad i hyra. Hans inkomst är hans pension och bostadsbidrag. Efter att alla månadskostnader är betalda har han 841kr kvar på kontot.
Efter 2022/2023 års kostnadsökningar hamnar Karl på minus 432kr/månad.
En hyreshöjning så stor som 10 procent gör att Karl går ytterligare 636kr back varje månad.
Minussiffror för tre av fem
Årets förhandlingar präglas av ett ovanligt ansträngt ekonomiskt läge. Samhället befinner sig i en tid av hög inflation vilket resulterar i en drastisk kostnadsutveckling.
Som framgår ovan går tre av de fem vanligaste hyresgästgrupperna i regionen minus varje månad efter kostnadsökningarna under 2022/2023 redan innan vi diskuterar någon hyreshöjning för 2023.
Höga hyreshöjningar i nivå med vad hyresvärdarna flaggar för är i detta läge fullkomligt orealistiskt och kan få katastrofala konsekvenser för landets hyresgäster. Det i sin tur kan drabba hela samhället genom följdeffekter.
En fungerande hyresmarknad i Sverige kräver hyresnivåer och en hyresutveckling över tid som hyresgästerna har råd med. I ett krisår som nu krävs därför att alla parter gemensamt tar sitt ansvar för att hantera krisens effekter så att det blir hållbart för såväl hyresgäster som bostadsföretag, för att inte hyresgästerna blir sittande med hela slutnotan.
