Civil beredskap bland Sveriges hyresgäster
Vår undersökning utförd av Indikator Opinion, visar att hyresgäster är mindre förberedda för en större samhällskris jämfört med de som bor i ägt boende. Undersökningen visar att färre hyresgäster sparar kontanter ifall det blir en kris och färre hyresgäster har en granne de kan vända sig till om det krisar.
Om undersökningen:
Hyresgästföreningen gav Indikator Opinion i uppdrag att under mars 2024 undersöka den civila beredskapen bland hyresgäster och de som äger sitt boende. Större delen av datainsamlingen skedde inom ramen för Indikator Opinions månatliga omnibus som vänder sig till ett slumpmässigt urval av svenska medborgare över 18 år utan övre åldersgräns. Fältperioden för undersökningen var mellan den 4 mars 2024 till den 26 mars 2024.
Undersökning visar att:
- Nästan en tredjedel av alla hyresgäster känner sig inte alls förberedda för en större samhällskris. Motsvarande ägt boende en femtedel. Minst beredskap bland unga i hyrt boende där 43 procent anger att de inte alls är förberedda.
- Färre hyresgäster har en granne de kan vända sig till vid en större samhällskris. 43 procent i hyresrätt uppger att de inte har grannar i sin närhet de kan vända sig till vid en större samhällskris. Motsvarande siffra bland de som äger sitt boende är 21 procent. Siffran som högst bland män i hyresrätt där nästan hälften anger att de inte har granne de kan vända sig till.
- 61 procent i hyresrätt har inga pengar i form av kontanter undanlagda i händelse av kris. Motsvarande för de som bor i ägt boende är 48 procent.
- Fler i hyresrätt vet var närmaste skyddsrum är beläget. I hyresrätt som vet till viss del eller helt och hållet 57 procent, motsvarande siffra för de som bor i ägt boende 53 procent.
Hyresgästföreningen förslag för ökad civil bredskap:
- Låt det löna sig att ha en god beredskap. Vi ser att många medborgare inte har plats i sin bostad eller råd att hålla ett beredskapslager. Att införa skattelättnader för produkter och tjänster kopplat till beredskap men också breda insatser i områden där kunskapen och förutsättningarna är lägre skulle rusta fler för kommande utmaningar.
- Skärp kraven för samhällsviktiga aktörer att ha en god beredskap. I takt med klimatförändringarna ser vi att områden med minst resurser är de som drabbas värst i krisen. Vi ser att många fastighetsägare tar ett stort ansvar och arbetar aktivt med både beredskap och underhåll, men det finns alltför stora variationer i landet. Vi vill se en tydligare kravställan på samhällsviktiga aktörer vad som förväntas från av kommuner, fastighetsägare och organisationer för att vara förberedd på kommande kriser.
- Gör det lättare att jobba tillsammans. Vi vill att både staten och kommunerna tar ett större ansvar för att skapa bättre samarbeten och för goda krafter att jobba tillsammans. Många civilsamhällesorganisationer gör redan idag stora insatser men vi kan ibland se att dessa goda insatser fastnar i stuprör. En organisation har lokaler, en annan utrustning, en tredje expertkompetens. Det krävs ett större sammanhållande arbete för att tydliggöra hur Sveriges civila försvar kan se ut och hur vi alla kan bidra
