Vad kan svensk bostadspolitik lära av: Tyskland
I den här rapporten tittar vi närmare på Tyskland och vad som faktiskt händer när hyressättningen släpps fri. När bostadsbristen fördjupades under 2010-talet och in i början av 2020-talet steg hyrorna för nya kontrakt snabbt, samtidigt som skillnaderna mot äldre hyresavtal blev allt större. Missnöjet växte och landet har därför steg för steg lämnat marknadsmodellen och återinfört flera lager av regleringar.
Om rapporten:
I den femte rapporten i serien ”Vad kan svensk bostadspolitik lära av andra länder” går vi igenom den tyska bostadspolitiken. Rapporten beskriver utvecklingen på den tyska hyresmarknaden, de verktyg som används för att reglera hyror och vilka politiska förändringar som gjorts. Den tar också upp kommunernas roll, statliga stöd till bostadsbyggande och skillnaderna mellan nya och äldre hyresavtal. Dessutom jämförs det tyska systemet med de svenska förutsättningarna.
Politiken kliver in på banan
Som en motreaktion har politiken klivit in för att ta tillbaka kontrollen över bostadsmarknaden och hyresutvecklingen. Hyresbromsar har införts och skärpts, subventionerna har skruvats upp och kommunerna har fått fler verktyg för att hålla nere hyror och pressa fram mer byggande. I dag är det hyresbromsen, inte marknaden, som styr hyran i nya avtal i de flesta större städer.
Vad kan Sverige lära av Tyskland?
Tysklands erfarenheter visar att fri hyressättning driver upp hyrorna och skapar klyftor. När den tyska politiken nu återreglerar marknaden borde Sverige ta lärdom. Förslag om trygghetshyror är i praktiken samma modell som Tyskland nu lämnar bakom sig. Skulle Sverige gå den vägen riskerar vi att importera samma problem: högre hyror, mindre förutsägbarhet och en bostadsmarknad där vanliga hushåll får betala priset.
Detta visar rapporten
- Hyrorna för nya hyreskontrakt har rusat, och i städer som Berlin och Leipzig har de i princip fördubblats på tio år
- Skillnaden mellan gamla och nya kontrakt har skapat obalans och otrygghet
- Tyskland överger marknadsmodellen och återinför breda regleringar
- Kommunerna får kraftigare verktyg: förköpsrätt, byggplikt, hårdare krav vid planändringar
- Staten gör stora satsningar på sociala bostäder och utökade hyresregleringar