ung man mustage öppnar dörr

Så förhandlar vi din hyra

Varje år förhandlar Hyresgästföreningen hyran för majoriteten av Sveriges hyreslägenheter, vilket berör miljontals hyresgäster. Men hur funkar det egentligen? Här går vi igenom förhandlingsprocessen steg för steg.

En av våra viktigaste uppgifter är att se till att alla hyresgäster får ett bra boende till en rimlig kostnad. När många hyresgäster går ihop och förhandlar hyran kollektivt med hyresvärden är det lättare att nå bra resultat. Förtroendevalda och anställda – runt om i landets Hyresgästföreningens lokala föreningar – förhandlar hyrorna varje år med både kommunala och privata hyresvärdar.

Processen för en hyresförhandling

Hyresförhandlingarna startar vanligtvis med att hyresvärdarna lämnar sina krav på hyreshöjningar. Hyresgästföreningen lämnar motbud och sedan förhandlas en hyresnivå fram i samtal och kompromisser.

– Förhandlingen pågår i regel från september till några månader in på det nya året. En fastighetsägare påkallar förhandling hos Hyresgästföreningen. Sedan granskar vi deras krav och parterna sätter sig därefter vid förhandlingsbordet, säger Sofie Lindberg, förhandlare på Hyresgästföreningen.

Precis som på den svenska arbetsmarknaden handlar hyresförhandlingarna i Sverige om att parterna själva ska förhandla, utan statlig inblandning. Detta uppdrag har vi fått från lagstiftaren och går ut på att vi ska förhandla fram ett bruksvärde. Hyreslagen och hyresförhandlingslagen bestämmer hur hyran ska sättas och hur förhandlingar ska gå till.

Om parterna inte kommer överens

Målsättningen är att förhandlingarna ska vara klara inom 90 dagar. I vissa fall är det omöjligt för parterna att bli överens. Det kallas för att förhandlingen strandar. Den strandande parten kan vända sig till hyresnämnden, som beslutar om den nya hyran, eller så kan parterna tillsammans vända sig till Hyresmarknadskommittén för att lösa tvisten (om det gäller ett kommunalägt bostadsbolag).

Läs mer om strandning av hyresförhandling

Förhandlingar med privata fastighetsägare

I förhandlingsarbetet måste Hyresgästföreningens representanter ha goda kunskaper om såväl bostadsfrågor samt hur hyresgäster ser på sitt boende. När vi förhandlar om hyran med privata hyresvärdar bevakar vi att hyrorna inte blir högre än hyrorna för andra likvärdiga hyreslägenheter. Underhåll och service är viktiga delar att ta hänsyn till i förhandlingarna. Många privata hyresvärdar är med i branschorganisationen Fastighetsägarna. De sköter hyresförhandlingarna åt hyresvärden, på samma sätt som Hyresgästföreningen sköter förhandlingarna åt tre miljoner hyresgäster.

Förhandlingar med allmännyttiga bostadsbolag

I de flesta kommuner finns ett allmännyttigt bostadsbolag som ägs av kommunen. De allmännyttiga bostadsbolagen är till för att erbjuda kommunens invånare bra bostäder till rimliga hyror. Det finns cirka 300 allmännyttiga bostadsföretag i Sverige, som totalt äger och förvaltar över 800 000 lägenheter. Det finns både små och stora allmännyttiga bostadsbolag – med allt från 72 till 26 000 lägenheter.

Hyresgästföreningen granskar bostadsbolagens kostnader för att se att de är rimliga, samt att intäkterna från hyrorna används på ett så bra sätt som möjligt.

Blockerat innehåll

Detta innehållet blockeras av dina cookies-inställningar. Användning av cookies

Varför höjs hyran nästan varje år?

Förhandlade hyror är bra för då kan vi förhindra orimliga hyreshöjningar. Men ibland måste din hyra ändå höjas av orsaker som vi inte kan påverka i förhandlingarna. Det är förståeligt att som hyresgäst reagera på att hyrorna till synes stiger årligen, men precis som allt annat i svensk ekonomi, så stiger i regel priser på varor och tjänster. 

– Vi kan inte enbart titta på ett nationellt plan utan vi får koka ner det på en lokal nivå, på den enskilda kommunen och orten. Och då kan det till exempel handla om chockhöjning av taxor som renhållning, el, uppvärmning och vatten som spelar roll i helhetsbilden. Vårt uttalade mål på Hyresgästföreningen är att den årliga hyresförändringen långsiktigt inte ska överstiga den allmänna prisstegringen vi har i landet, säger Karl-Mikael Jensen, förhandlare på Hyresgästföreningen region norra Skåne.

Vilken skillnad gör Hyresgästföreningen i hyresförhandlingen?

I de årliga förhandlingarna spar vi hyresgästernas pengar och ser till att svensk konsumentkraft inte urholkas.

– Lite förenklat brukar man säga att en procent i hyreshöjning leder till en miljard kronor i minskad köpkraft hos konsumenter. Det är pengar som konsumenterna kan välja att förfoga på valfritt sätt i stället för att de ska läggas på ren hyreskostnad, säger Karl-Mikael Jensen.