modell av hus, arkitektmodell

Plats för fler bostäder

För att lösa bostadsbristen behövs en nationell översiktsplan och regler som främjar byggande. I utredningen Plats för fler bostäder presenterar Hyresgäst­föreningen åtta markpolitiska förslag för att öka byggtakten i kommunerna.

För att bygga behövs mark 

För de nya bostäder vi akut behöver i Sverige behövs material att bygga med, arbetskraft som ritar och formar materialet till hus, och pengar för att finansiera det hela. Och sist men inte minst: platser att bygga på. Tyvärr planläggs för lite mark. Hyresgäst­föreningen har tagit reda på varför . Här följer en kort sammanfattning. Ladda ned hela rapporten här.  

byggbehov bostäder FA regioner Sverige karta

Kommuner hämmar byggandet 

En förklaring till att det planläggs i för låg takt återfinns bland annat i vår underlagsrapport från KTH: att kommunerna saknar finansiella eller politiska förutsättningar för att bygga bort bristen. Låga skuldsättningsmål, ansträngda driftsbudgetar och en befolkning som ibland motsätter sig nybyggen gör att kommunerna drar sig för att planera mycket mark. Resultatet blir små plankontor som som agerar reaktivt och svarar på byggutvecklares förfrågningar snarare än att initiera egna projekt, och fokuserar på att genomföra få men säkra projekt.

En ytterligare förklaring är att det finns en drivkraft hos många kommuner med mycket mark att hålla uppe priset på den egna marken, genom att inte planera tillräckligt. 

Marie Linder, Martin Hofverberg, chefekonom, Hyresgäst­föreningen
Marie Linder och Martin Hofverberg, chefekonom, Hyresgäst­föreningen

Lär av skolan, gör bostadspolitiken nationell  

Nyproduktion av bostäder är en marknad som är och bör vara helt underställd politiken För att kommunerna ska ta sitt ansvar måste planeringen samordnas av staten och koordineras regionalt. I Sverige görs inte detta, istället har statliga stöd och målsättningar näst intill helt försvunnit från den bostadspolitiska scenen. 
 
Bostadspolitiken borde låta sig inspireras av styrningen på skolområdet, och uppgradera bostadsförsörjningen till en nationell angelägenhet, där kommunerna har fortsatt ansvar men samtidigt måste förhålla sig till ett behov som finns i regionen. Ingen kommun ska kunna luta sig tillbaka med armarna i kors, när grannkommunen gör allt för att tillgodose regionens bostadsbehov, skriver Hyresgäst­föreningens ordförande Marie Linder, och chefekonom Martin Hofverberg i en debattartikel Dagens Industri med anledning av rapporten. Läs debattartikeln här.

kommunerna där det byggs mest och minst

Åtta reformer som ökar byggtakten 

I utredningen presenterar Hyresgäst­föreningen åtta markpolitiska förändringar som måste till för att öka kommunernas byggtakt:

  • Nationell översiktsplan för Sverige. 
  • Kommunal byggbonus 2.0 
  • Statliga marklån till kommunerna 
  • Förmånliga bygglån 
  • Kommunal förköpsrätt av mark återinförs 
  • Samhällsbyggnader tillåts att vara del i exploateringsavtal 
  • Utökad rätt att kräva detaljplaneförändringar för fastighetsägare 
  • Riksintressena reduceras i antal och omfattning  
bra jobbat sundbyberg

Vad utmärker kommuner som bygger?

Utredningen har identifierat vad som utmärker de 20 kommuner som bygger mest jämfört med andra kommuner: 

  • De har ett starkare marknadsläge
  • De planerar fler bostäder
  • De anvisar med jämförelseförfarande i högre utsträckning
  • De planerar att köpa mark i högre utsträckning
  • De har en effektivare planerings- och byggprocess
  • De uppmuntrar bebyggelse eller förtätning i högre utsträckning

Ett samarbete med KTH Samhällsplanering och Miljö

Utredningen är gjord av Hyresgäst­föreningens utredare Julia Synnelius och Ragnar Bengtsson. Rapporten redogör för Hyresgäst­föreningens ståndpunkt om markfrågan och dess innebörd för bostadsutbudet i Sverige, historiskt och i nutid. Utredningen mynnar ut i åtta markpolitiska förslag som skulle underlätta för såväl offentliga som privata aktörer att bygga fler bostäder.  
 
Rapporten innefattar även två bilagor. Hyresgäst­föreningen gav i uppdrag åt Professor Jonathan Metzger, universitetslektor Maria Håkansson och forskningsingenjör Lisa Lundström vid Institutionen för Samhällsplanering och Miljö, vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) att undersöka hur kommunernas möjligheter till aktiv och proaktiv planering ser ut. Den andra bilagan är skriven av Peder Palmstierna, konsult och bostadspolitisk expert som har bidragit med en rapport om den fysiska planeringens förutsättningar internationellt.