Fungerade investeringsstödet för hyresbostäder?
Bostadsbristen visar sig långa bostadsköer, höga hyror, skuldsättning och svårighet att få en bostad där jobb och studier finns. I hopp om att minska bostadsbristen tog den förra regeringen därför fram ett investeringsstöd. Men frågan är, fungerade det egentligen? Det gav vi i uppdrag åt konsultföretaget Tyréns att undersöka i rapporten ”Investeringsstödets effekter på byggandet av hyresbostäder''
Vad var investeringsstödet?
Mellan 2016 och 2021 delade staten ut ett investeringsstöd till byggföretag för att fler hyreslägenheter och studentlägenheter skulle byggas. Investeringsstödet hade ett hyrestak, vilket innebar att det fanns en gräns för hur hög hyran fick vara i de bostäder som byggdes. De bostäder som byggdes skulle nämligen ha både lägre hyror och mindre energianvändning än övrig nyproduktion.
Hur många nya hyresbostäder byggdes genom investeringsstödet?
Investeringsstödet betalades ut till byggandet av 51 000 nya bostäder. I rapporten ser vi att av dessa hade 30 000, eller 60 procent, inte byggts om stödet inte funnits. Så på frågan om investeringsstödet faktiskt fungerade vill vi ändå säga: ja, det gjorde det. Vi fick 30 000 bostäder som vi annars inte hade fått. Dessutom fick alla 51 000 bostäder lägre hyror än annan nyproduktion, cirka 2 000 kronor mindre i månaden. Den lägre hyran är för många hushåll det som gör att de kan tacka ja till lägenheten de erbjuds. Om det inte vore för stödet hade de inte haft den möjligheten - och det visar att investeringsstödet har gjort en stor skillnad för många människor.
Var har det byggts nya bostäder?
Stora delar av stödet har använts för att bygga bostäder i de kommuner som har vuxit under perioden. Det handlar framför allt om större städer som exempelvis Örebro, Kalmar och Sundbyberg. Det har byggts i städernas alla lägen, förutom i storstädernas mest centrala områden.
Vill Hyresgästföreningen se ett nytt investeringsstöd?
Ja, det vill vi. Men den här gången vill vi se att staten ger ut vad vi kallar förmånliga bygglån. Det innebär att staten lånar upp kapital till låg ränta och lånar ut till den som vill bygga hyresbostäder. Då begränsas inte stödpengarna av statens budget och ett mer omfattande stöd kan gå ut, vilket krävs nu när vi går in i en lågkonjunktur. Enligt Boverket behövs det nämligen byggas 65 000 bostäder per år fram till 2030, men under 2023 kommer det endast påbörjas runt 25 - 30 000 bostäder. Det här kommer spä på bostadsbristen, vilket drabbar väldigt många människor. Det är därför viktigt att staten kliver fram och lånar ut pengar till den som vill bygga bostäder, så bristen på sikt kan försvinna och vi tryggar allas rätt till en god bostad till en rimlig kostnad