"Ekonomiska skolboksteorier löser inte bostadsbristen"

Tisdagen 8 januari publicerade Dagens Nyheter en debattartikel där Roland Andersson och Lars Jonung, professorer i ekonomi, argumenterar för en omställning till marknadshyror. Onsdagen 9 januari svarar Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder och förhandlingschef Erik Elmgren i en replik. Här följer deras artikel i sin helhet:

REPLIK DN DEBATT 8/1. Frågan till Roland Andersson och Lars Jonung är varför miljardtals skattekronor helt plötsligt ska föras över till den redan lönsamma fastighetsbranschen och samtidigt tvinga människor ifrån sina hem? skriver Marie Linder och Erik Elmgren, Hyresgästföreningen.

Med jämna mellanrum dyker kravet på avreglering av hyresmarknaden upp i den bostadspolitiska debatten. Tyvärr är ekonomer överrepresenterade bland dem som för fram krav på ensidig avreglering i tron att skolboksteorier om fri prissättning skulle leda till jämvikt mellan utbud och efterfrågan och att alla utmaningar på bostadsmarknaden därmed skulle försvinna. Men historien har gång på gång visat, både i Sverige och i andra länder, att så inte är fallet.

Det finns en återkommande uppfattning om att Sverige har en hyresreglering från andra världskriget. Det stämmer inte. Hyresregleringen från 1942 avskaffades av riksdagen 1974. Dagens system på hyresmarknaden bygger på gemensamt förhandlade hyror. Det är en konsumentskyddslag som togs fram för att skydda människor mot oskäliga hyreshöjningar och garantera dem ett reellt besittningsskydd. Det är ett självreglerande system mellan marknadens aktörer helt utan statlig inblandning. Det balanserar olika intressen och möjliggör både långsiktigt god avkastning för fastighetsägare och boendetrygghet för landets tre miljoner hyresgäster.

Det råder dessutom avtalsfrihet i systemet. Hyresgästen kan själv sköta sin hyresförhandling om hen vill, där finns inga inskränkningar. Hyran ska dessutom spegla hyresgästernas generella värderingar på en marknad i balans.

Herrn på Söders höjder eller änkan på Östermalm är två karikatyrer som ibland slarvigt används i debatten. Men det är just karikatyrer och inga personer som finns i verkligheten. Precis som de ekonomiska teorierna. Vi har undersökt boendetätheten i Stockholm. Oavsett var i staden man bor så är boendetätheten högre för de som hyr sin bostad än de som äger. Kraftigt höjda hyror kommer inte förändra den bilden – tvärtom kommer den bara förstärka trångboddheten. Vad gäller rörlighet är det samma sak. Flyttfrekvensen hos personer som bor i hyresrätter är väsentligt högre än de som äger sin bostad. I genomsnitt 23 procent mot 9 procent mellan perioden 1992–2012.

Konsekvenserna för landets tre miljoner hyresgäster vid införandet av marknadshyror är väl dokumenterade. När Ramböll på Hyresgästföreningens uppdrag gjorde en scenarioanalys över vad införande av marknadshyror skulle kosta samhället i Stockholms län visade det sig att hyrorna skulle öka kraftigt. Totalt skulle hyresgästernas transferering till fastighetsägarna öka med 17,8 miljarder kronor per år eller 84,2 miljarder under en femårsperiod. Frågan till Roland Andersson och Lars Jonung är varför miljardtals skattekronor helt plötsligt ska föras över till den redan lönsamma fastighetsbranschen och samtidigt tvinga människor ifrån sina hem?

Utöver effekterna med kraftigt ökade hyror kommer även ökat trångboddhet och minskat konsumtionsutrymme. Men framför allt kommer det inte innebära att bostadsbyggandet ökar som Andersson och Jonung påstår. Något sådant kausalt samband finns inte. Varför byggs det i så fall inte fler bostadsrätter än hyresrätter på den ägda marknaden där det som bekant råder fri prisbildning?

Påståendet att landets 3 miljoner hyresgäster gynnas av stora subventioner är rent nonsens. Är det någon grupp som är överkompenserade på den svenska bostadsmarknaden är det personer som äger sin bostad. Sverige har Europas mest generösa ränteavdrag för de som äger sin bostad där den rikaste tiondelen av hushållen får 20 gånger mer subventioner än den ekonomiskt svagaste och där man sammanlagt fått dela på 25 miljarder kronor i ränte- och rotavdrag under 2017.

Däremot håller vi med om att det finns stora brister i dagens bostadspolitik och där har Hyresgästföreningen på DN Debatt presenterat förslag på områden som behöver diskuteras och utvecklas.

Det vore rimligt om rapportförfattarna i stället bedömde förhandlingssystemet efter vad det syftar till. Det vill säga vilket hyressättningssystem är mest lämpat att tillgodose samhällets mål om allas rätt till bostad till en rimlig kostnad med ett starkt besittningsskydd för hyresgästen. Marknadshyror är inte vägen framåt för Sverige. Det kommer aldrig Hyresgästföreningen eller hyresgästerna acceptera.

Läs artikeln på DN.se (artikeln kan vara låst för dig som inte har prenumeration)