Debatt: Konsekvenserna av marknadshyror är fattigare hyresgäster och kommuner

Rapportens beräkningsmetoder baserar sig på samma modeller som Finanspolitiska rådet använder, och siffrorna för Malmö överensstämmer med deras resultat från 2019.

I Skåne är Malmö i fokus för en egen rapport och den visar att hyran överlag skulle gå upp med 13 procent i staden, men att vissa områden kan få se höjningar på 60–75 procent. Naturligt nog minskar även hyresgästernas konsumtionsutrymme i takt med att hyran höjs. Idag bor 40 procent av malmöborna i hyresrätt, så en betydande del av Malmös invånare skulle påverkas direkt av marknadshyror.

Redan idag finns det en ökande strukturell hemlöshet, det vill säga hemlöshet utan någon underliggande social problematik. Det är många hushåll som inte har ekonomiska förutsättningar att ta sig in på dagens bostadsmarknad. Den gruppen kommer att öka med marknadshyror och om vi inte vill ha en utbredd hemlöshet kommer kommun och stat behöva bidra med olika typer av ekonomiskt stöd. Stöd som kommer från de offentliga finanserna och skattebetalarna, men som slutligen landar hos fastighetsägarna.

Med marknadshyror sker en enorm förmögenhetsöverföring från hyresgäster till fastighetsägare, en grupp som inte har dåliga inkomster idag heller. Pengar som går till hyra kan inte spenderas någon annanstans, vilket bidrar till en minskad konsumtion i samhället i stort. Inte precis det som förespråkas när Sverige har fått snabbskjuts in i en lågkonjunktur och ökad arbetslöshet på grund av en global pandemi.

Förespråkarna av marknadshyror hävdar att det systemet skulle spegla lägenheternas verkliga värde, få bort de långa bostadsköerna och öka nybyggnationen. Men skulle det verkligen det?

Lägenheternas värde och läge är något som bruksvärdessystemet och den systematiska hyressättningen i Malmö redan tar hänsyn till. Det som sker i ett system med marknadshyror är att man går efter enskilda personers betalförmåga, på en marknad där det råder en stark bostadsbrist. Bruksvärdessystemet ser istället till vad värdet skulle vara på en marknad i balans och speglar hyresgästers allmänna värderingar, inte enskilda personers ekonomiska kapital.

Marknadshyror skulle möjligen göra så att bostadsköerna försvinner på pappret eftersom urvalskriteriet för att få en hyresrätt är att den som är villig att betala mest är den som får kontraktet. Problemet är att bostadsbristen inte försvinner på riktigt med marknadshyror, andelen av befolkningen som behöver någonstans att bo minskar inte och antalet bostäder ökar inte heller. Det finns inga garantier för att det skulle byggas mer bara för att en fastighetsägares intäkter blir ännu större.

Vi vet att det fastighetsägarna själva efterfrågar för att kunna öka byggnationen bland annat handlar om förenklade planprocesser och förändringar i kommunernas markpolitik. Vi kan också se på internationella jämförelser med länder som har marknadshyror – bostadsbristen byggs inte bort där.

Det vi förespråkar istället är bland annat:

-          en finansieringsreform för ökat byggande, där staten tar ett större ansvar än idag

-          en skattereform för neutralitet mellan boendeformerna

-          skattefria underhållsfonder så att bostadsbolag kan lägga undan delar av hyran till framtida underhåll utan att det beskattas som vinst

Vi vill också lyfta upp de möjligheter som finns för effektivisering i byggprocessen genom att tidigt sätta hyresgästens behov i fokus vid nybyggnation, så som i det Malmöbaserade projektet “1000 ungdomsbostäder”.

Den här rapporten är ett scenario, men vi behöver inte titta långt från våra egna gränser för att se vart införandet av marknadshyror kan leda. I Berlin har man nu infört hyresstopp för att inte staden ska bli helt omöjlig att bo i för de med en genomsnittlig inkomst.

Och det är därför vi har tagit fram de här rapporterna, för att visa vad som kan ske i Malmö och i resten av Sverige. Vi är tillsammans skyldiga landets tre miljoner hyresgäster att vara tydliga med de risker som väntar om det första steget med fri hyressättning i nybyggnation blir till ännu större kliv mot scenariot som finns i rapporterna.

Vi vill vara väldigt tydliga med att vi har andra, högre, förväntningar på bostadspolitiken. Politikerna måste tänka på konsekvenserna av marknadshyror, både för enskilda hyresgäster och för vårt samhälle. Tillsammans kan vi visa på en bättre väg framåt.

Marie Linder, förbundsordförande, Hyresgäst­föreningen
Kenneth Gustavsson, regionordförande, Hyresgäst­föreningen region södra Skåne

Debattartikeln publicerades i Skånska Dagbladet den 6 april 2021.