Föreningsordförande Alfred Johansson
Nättidningen Frilagt

Öppet brev om bostadssituationen i Hässleholms kommun

Hyresgäst­föreningen Hässleholm/Höör vill uppmärksamma den bostadssituation som präglar många hyresgästers vardag, i Hässleholms kommun och i Sverige i stort. Som en organisation av och för hyresgäster företräder vi deras intressen och för deras talan. Vår utgångspunkt är enkel: en trygg bostad till rimlig kostnad är en grundförutsättning för att kunna arbeta, studera, bilda familj och leva ett tryggt liv.

Hyresgästers vardag: brister i förvaltning, service och underhåll
Vi möter i vår verksamhet hyresgäster som upplever minskat underhåll, uppskjutna renoveringar och brister i service. Sammantaget påverkar detta boendekvaliteten, tryggheten och möjligheten att långsiktigt kunna bo kvar. Detta speglas också i Hyresgäst­föreningens Riksenkät 2025, där det sammanvägda Förvaltningskvalitetsindex backar till 75,3 procent nöjda – den lägsta uppmätta nivån sedan 2010 – och där privata hyresvärdar har lägre nivå än allmännyttan (73,0 procent jämfört med 78,7 procent).

Samtidigt visar samma undersökning att de yngsta hyresgästerna (20–29 år) tillhör de grupper där upplevelsen av förvaltningskvalitet backar tydligast.  Det är en viktig signal: när service, kontakt och underhåll försämras slår det särskilt hårt mot dem som redan har svagare ställning på bostadsmarknaden och mindre ekonomiska marginaler.

Privata värdar och allmännytta: olika utmaningar – men hyresgästen får konsekvenserna
Vi vill vara tydliga med att problemen inte endast återfinns hos privata värdar, utan även blir allt mer påtagliga i det kommunala beståndet. Samtidigt ser vi att bristerna i service, underhåll och renoveringar i dagsläget är mest uttalade hos vissa privata fastighetsägare. I bland annat Sösdala och Bjärnum ser vi exempel på hur bristande förvaltning och oseriöst eller kortsiktigt agerande får direkta konsekvenser för hyresgäster – inte minst för ensamstående föräldrar, äldre och personer med ohälsa.

Den nationella rapporten Privatvärdarnas ekonomi 2024 pekar dessutom på en utveckling där driftens lönsamhet i grunden är stabil, samtidigt som bolag i en pressad räntemiljö har använt bland annat hyres­höjningar, rationaliseringar och uppskjutet underhåll för att stärka driften.  För hyresgästen riskerar detta att översättas till just det vi ser lokalt: högre kostnader och en vardag där underhållet inte håller samma nivå som tidigare.

Hässlehem: ansträngd ekonomi, höga yrkanden – och behovet av tydligt ägaransvar
Vi vill särskilt lyfta Hässlehem. Hässlehems ekonomi har blivit alltmer ansträngd av ökade kostnader, ränteläge och ett betydande underhållsbehov. I ett sådant läge blir det i praktiken svårt för bolaget att undvika att i hyres­förhandlingar yrka på höga hyres­höjningar. Hyresgästerna hamnar då i en situation där deras boendekostnader stiger samtidigt som behovet av underhåll och investeringar kvarstår.

Mot den bakgrunden vill vi uppmärksamma att Hässleholms kommun årligen tar ut cirka 3 miljoner kronor i utdelning från Hässlehem. När ett allmännyttigt bolag med pressade marginaler samtidigt ska lämna utdelning, skapas ett ekonomiskt tryck som riskerar att i praktiken vältras över på hyresgästerna genom höjda hyror och minskat utrymme för underhåll och långsiktiga investeringar. Hyresgäst­föreningens bostadspolitiska program beskriver också en nationell problematik där kommuner använder allmännyttan som “bankomat” och betonar att allmännyttans resurser bör stanna i bolaget för långsiktig och hållbar förvaltning.

Det är därför viktigt att ansvaret inte förskjuts till Hässlehem som organisation eller till bolagets medarbetare. Hässlehem verkar inom de ramar och ägardirektiv som kommunen sätter. Ansvaret för dessa ramar – och för avvägningen mellan utdelning, underhåll och hyresnivåer – ligger ytterst hos ägaren: Hässleholms kommun. Att tydliggöra detta är inte en fråga om skuld, utan om styrning och ansvarsfördelning.

Unga vuxna: bostadsfrågan avgör kommunens framtid
Vi behöver också belysa situationen för unga och unga vuxna. Rapporten Unga vuxnas boende 2025 visar att 21 procent av unga vuxna bor hemma hos sina föräldrar (motsvarande 204 000 personer i riket), och att 90 procent av dessa är ofrivilligt hemmaboende.  Rapporten visar även att utflytten hemifrån successivt har förskjutits över tid och nu i genomsnitt når 21 års ålder, samt att en betydande andel unga oroar sig för framtiden: 41 procent oroar sig för att inte hitta ett boende framöver.

Detta är avgörande även för Hässleholms kommun. När unga inte kan etablera sig i ett tryggt och långsiktigt boende påverkas möjligheten att studera, arbeta och bilda familj – och därmed kommunens kompetensförsörjning, inflyttning och långsiktiga utveckling. Rapporten visar också att unga i praktiken behöver hyresrätten för att ta steget från föräldrahemmet, och att otrygga boendeformer inte är ett önskat förstahandsalternativ.

Inkomstkrav och trösklar – särskilt för unga och nyetablerade
Utöver hyresnivåer möter många bostadssökande trösklar i form av inkomstkrav. Hyresgästernas läges­rapport: Hösten 2025 visar att inkomstkrav är utbredda och att privata värdar generellt har högre inkomstkrav än allmännyttan.  För unga, nyetablerade och personer med otrygga anställningar kan detta vara helt avgörande för om man överhuvudtaget kommer in på bostadsmarknaden – även när man faktiskt skulle klara hyran.

Det innebär att bostadsförsörjning inte bara handlar om “att bygga”, utan även om vilka villkor som gäller för att få tillgång till bostäderna.

Långsiktig planering i hela kommunen – centralorten och de mindre orterna
Kommunens bostadsförsörjningsansvar kräver långsiktighet, helhetssyn och planering över tid. Det gäller både nyproduktion, underhåll, renoveringar och social hållbarhet. Hyresgäst­föreningens bostadspolitiska program betonar att hyresrätter behöver finnas i alla delar av en kommun och att stads- och samhällsplanering ska bidra till sammanhållning och jämlika levnadsförhållanden – oavsett var man bor.

För Hässleholms kommun betyder detta att bostadspolitiken behöver omfatta både centralorten och de mindre orterna. En fungerande bostadsmarknad i exempelvis Sösdala, Bjärnum och andra orter är inte en sidofråga – den är central för arbetsmarknadens rörlighet, skolors förutsättningar, näringslivets kompetensförsörjning och möjligheten att bo kvar genom olika skeden i livet.

Robusthet och klimat: underhåll och planering är också krisberedskap
Långsiktig bostadspolitik handlar även om robusthet. Undersökningen Extremväder och klimatanpassning visar att en stor andel anser att Sverige bör investera mer i förebyggande åtgärder mot klimatrelaterade kriser (81 procent instämmer helt eller delvis).  För hyresrätter blir detta konkret: underhåll, energieffektivisering och klimatanpassning är inte “extra” frågor, utan en del av ett ansvarsfullt fastighetsägande och en trygg boendemiljö över tid.

Avslutande uppmaningar
Hyresgäst­föreningen Hässleholm/Höör vill ha en konstruktiv och fortsatt dialog med Hässleholms kommun och dess politiska företrädare. Vår utgångspunkt är att en stark och långsiktigt hållbar allmännytta är ett av kommunens viktigaste verktyg för att fullgöra sitt bostadsförsörjningsansvar – och att bostadsfrågan behöver vara vägledande i kommunens samlade styrning och prioriteringar.

Mot denna bakgrund uppmanar vi Hässleholms kommun att:

1. Inte längre plocka ut en dubbelbeskattning på hyresgästerna genom utdelning från Hässlehem, utan låta resurserna stanna i bolaget för att stärka förvaltning, underhåll och långsiktiga investeringar.
2. Låta bostadspolitiken vara vägledande i den kommunala verksamheten, så att beslut om ägarstyrning, investeringar och planering bidrar till trygga bostäder med rimliga hyror – i hela kommunen, för både dagens och morgondagens hyresgäster.

Hälsningar

Hyresgäst­föreningen Hässleholm/Höör