Hög med papper på bord, med färgglada gem

En förhandlares vardag

Förhandlare på Hyresgästföreningen berättar om sitt arbete, och varför det är viktigt att hyresgäster är med i arbetet med att förhandla hyror.

Del 2 Varför fel i lägenheten inte alltid hör ihop med hyran

Färgsprakande och stormig. Regnig och grå. Det är ett faktum att hösten är här.
Och med hösten kommer hyresförhandlingarna.

Som hyresgäst och medlem i Hyresgästföreningen får du ett brev eller epost när din hyresvärd har begärt att förhandla hyran med oss. Det är för att du ska veta att hyresförhandling är på gång.
Vi förhandlar hyran för tre miljoner hyresgäster. I hyresförhandlingen har vi anställda förhandlare ofta med oss förtroendevalda hyresgäster för att hjälpa oss. Dessa personer representerar ett kollektiv av hyresgäster, inte bara sig själv.
När förhandlingen är avslutad får du ett nytt brev eller epost med information om resultatet.

Ofta händer det att medlemmar hör av sig inför en förhandling och berättar att en kran droppar vatten eller att tapeterna inte är bytta på tjugo år och att hyran därför inte ska höjas.
Men det funkar inte så. En droppande kran behöver kanske en ny packning. Och det finns ingen lag som säger att hyresvärden ska erbjuda nya tapeter med jämna mellanrum.
Har du något i din lägenhet som inte fungerar så ska du felanmäla det till din hyresvärd. Vill hyresvärden inte laga felen kan du kontakta vårt servicecenter och fråga hur du kan gå vidare.

Hyresförhandlingarna är kollektiva, det vill säga för alla hyresgäster. Det betyder att om det finns saker som inte fungerar och det drabbar flera hyresgäster
i huset – då skulle det kunna ha betydelse för förhandlingen. Men även här är det viktigt att hyresvärden har fått felanmälan.

Höstens hyresförhandlingar kommer säkert att bjuda på en och annan storm. Vi är i ett läge där precis allt tycks bli dyrare. Och det påverkar alla.
Förhandlingar handlar mycket om sånt som blir dyrare, till exempel vatten, värme och sopor. Men även saker som ränteläget och andra ekonomiska faktorer påverkar förhandlingen.
I vårt arbete tillsammans med förtroendevalda handlar det alltid om att få till en skälig höjning. För ökade kostnader innebär ju även ökade kostnader för fastighets-
ägarna.

Vi kommer att sätta hårt mot hårt och göra vårt bästa för att hålla nere höjningarna.
Utan vårt arbete skulle höjningarna bli mycket, mycket högre.


Hälsningar,
regionens förhandlare.

Del 1 En förhandlares vardag

Jag jobbar som förhandlare på Hyresgästföreningen. För mig som förhandlare är det oerhört värdefullt för oss att arbeta med de som är experter på att bo, det vill säga hyresgästerna.
Jag vet inte hur det är att bo i ett visst område, hur det fungerar med förvaltningen där, om det känns tryggt eller otryggt, om den gemensamma tvättstugan aldrig städas eller om det alltid är stopp i avloppet.
Och jag kan omöjligt veta hur det är att bo i alla bostadsområden eller hur alla hyresvärdar bemöter mig när jag gör en felanmälan.

Därför behöver jag samarbeta med engagerade hyresgäster i förhandlingarna – oavsett om det är en årlig förhandling, en renovering av ett bostadsområde eller frågan om att kallhyror ska förhandlas till varmhyror.

Ungefär när de första tussilagorna tittar fram är det årsmötestider i Hyresgästföreningen. Det är på årsmötet som man väljer de hyresgäster som under det kommande året ska engagera sig i hyresförhandlingar. De ska representera sitt bostadsområde och ofta vara med och ta beslut i förhandlingar.

Vi tjänstepersoner som arbetar med förhandlingar till vardags tycker att förhandlingsuppdragen är de absolut viktigaste uppdragen. Men det kanske hänger ihop med att vi är partiska i frågan!

Det vanligaste uppdraget inom förhandlingsverksamheten är att vara förhandlingsdelegat. En delegat sitter med i en delegation. En delegation tar beslut i förhandlingarna. Inte alla förhandlingar, utan för sin hyresvärd.

Oftast finns det en delegation i varje kommun som i förhandlingarna möter det kommunala bostadsbolaget, till exempel Håbohus i Håbo kommun. Alla delegater är då hyresgäster hos Håbohus och representerar deras hyresgäster i förhandlingarna. Det finns också delegationer för vissa privata hyresvärdar, till exempel Rikshem i Uppsala.

Som anställd förhandlare har jag ett nära samarbete med förhandlingsdelegaterna. Hur ofta vi hörs och ses beror på hur många förhandlingar som sker under året.

I vissa fall har vi främst möten under hösten i samband med en årlig förhandling. I andra fall har vi möten varje månad, på grund av att det pågår förhandlingar hela tiden. Det kan då handla om renoveringar, nyproduktioner eller vad som helst som har med förändringar av hyra eller hyresvillkor att göra.

För att återkomma till vårblommorna så är det på våren, efter årsmötet, som delegationen träffas första gången. Det är det första mötet för förhandlingsåret, vilket kan verka märkligt för ibland pågår fortfarande förhandlingar från året innan. Men jag vill ändå kalla detta första möte för förhandlingsårets start.

På detta möte ska alla valda delegater, som tillsammans kallas för stor delegation, välja en ordförande i delegationen och en så kallad liten förhandlingsdelegation. Det är den lilla delegationen (liten utifrån antal personer som ingår i den) som möter bostadsbolaget i förhandlingarna det kommande året. I den lilla delegationen ingår även jag som tjänsteperson.

En del förhandlingsdelegationer har få möten, en del så många som tjugo under det kommande året.

Men det räcker inte att bli vald på ett årsmöte och därefter delta på de möten som sker under året. För att engagemanget ska vara givande både för hyresgästerna och mig som förhandlare behövs förståelse och kunskap om förhandlingar.

Varje år har vi därför utbildningar inom förhandlingsverksamheten för att de som är engagerade ska kunna bli tryggare i sitt uppdrag. Det är inte jag som träffar grannarna efter en avslutad förhandling och ska förklara varför det blev en hyreshöjning – det är våra engagerade hyresgäster som bor granne med dem.

I början skrev jag också att de engagerade personerna som väljs, ofta kan vara med och ta beslut i förhandlingarna. Att jag skrev så beror på att ett engagemang inte enbart är detsamma som att vara delegat när det kommer till förhandlingsverksamheten. Det finns också ett uppdrag som vi kallar för husombud.

Ett husombud ingår inte i en delegation och har inte heller beslutanderätten som en delegation har. Ett husombud är ofta en hyresgäst som bor hos en privat hyresvärd där det inte finns någon förhandlingsdelegation. Det är inte självklart att ett husombud är med vid förhandlingarna, men precis som en delegat så ska hen representera sitt bostadsområde och sina grannar. Vi kanske inte träffas lika ofta som jag träffar delegationerna, men att som förhandlare, inför och under förhandlingarna, kunna få och dela information med ett husombud är mycket värdefullt.

Jag kan ju omöjligt bo överallt.

Men tillsammans är vi starka.

 

Hälsningar, en förhandlare i region Aros-Gävle