Rapport från den svenska delegationens besök i Nordmakedonien 3-6 september 2024
Hyresgästföreningen genomför för närvarande en förstudie tillsammans med den nystartade Hyresgästföreningen HTO i Nordmakedonien
Svenska Institutet finansierar projektet och syftet med förstudien är att undersöka hur man kan stärka hyresgästers och andra boendes rättigheter i landet. Målet är att arbetet ska leda till ett större projekt 2025–2027, vilket skulle kunna göra stor skillnad för HTO och hyresgästerna i Nordmakedonien.
Vad är HTO?
HTO, står för "Housing and Tenants Organization", och består i dagsläget av 140 medlemmar och fem mycket engagerade, ambitiösa och pålästa hyresgäster i den verkställande styrelsen. De har höga mål och siktar på att påverka bostadspolitiken i landet, genomföra lagändringar inom hyressektorn samt bygga en stark hyresgästorganisation.
Under hösten 2024 har HTO genomfört en studie för att förstå specifika utmaningar på bostadsmarknaden, och en översyn av de rättsliga ramarna i landet. Under den svenska delegationens besök i Nordmakedonien genomfördes en tvådagars kapacitetsbyggande workshop där vi förutom att titta på den juridiska biten även delade Hyresgästföreningens erfarenhet av organisationsbyggande, en kampanj på sociala medier genomfördes, samt planering för det fortsatta samarbetsprojektet och studiebesöket för våra Nordmakedonska samarbetspartners i Sverige i oktober.
Systerorganisation
Hyresgästföreningen i Aros-Gävle har under flera år arbetat med att stötta och utveckla organisationer som arbetar med hyresrättsliga- och demokratifrågor i olika länder i Europa, främst på Balkan.
Deltagarna i den svenska delegationen som precis kommit tillbaka från Nordmakedonien är ödmjuka och tacksamma att få vara en del i arbetet att stötta vår systerorganisation att växa och utvecklas, och vi konstaterade efter dessa dagar att vi har minst lika mycket att lära av dem som de kan lära av oss.
Nordmakedonien i korthet
Befolkningsmängd cirka 1 800 000 invånare (2021), varav ca 600 000 bor i huvudstaden Skopje. De största etniska grupperna i landet är makedonier ca 58-60 % av befolkningen, albaner ca 25-30 %, turkar ca 3-4 %, romer ca 2-3 %, serber ca 1-2 %, bosnier och andra mindre grupper ca 1 % vardera (dessa siffror kan variera något beroende på källor och metoder för folkräkning).
Storleken på Nordmakedonien är jämförbart med Dalarna. Landet består till största del av berg och gränsar till Grekland, Bulgarien, Albanien, Kosovo och Serbien.
Situationen i Nordmakedonien generellt
Nordmakedonien strävar efter EU-medlemskap och har genomfört lagstiftning i linje med EU-krav, men det finns brister i implementering av demokratiska processer. Landet är en parlamentarisk demokrati med framsteg inom mänskliga rättigheter, men utmanas av korruption och organiserad brottslighet.
Hög arbetslöshet leder till att många unga lämnar landet. Civilsamhället har stärkts och pressfriheten har förbättrats, men kvinnors representation och skydd för HBTQ-personer är fortsatt begränsade. Interetniska relationer har förbättrats, men segregation mellan etniska grupper kvarstår, särskilt i utbildningssystemet. Romer är särskilt utsatta för diskriminering och fattigdom.
Situationen på bostadsmarknaden, enligt HTOs studie
Bostadssektorn i landet är utåt sett formellt reglerad, men i praktiken finns stora brister. Trots att bostadslagen styr hyresavtal och hyresgästers rättigheter, utnyttjas kryphål som tillåter hyresvärdar att undvika sina skyldigheter. Lagen säger till exempel att en hyresvärd som inte upprättar ett skriftligt hyresavtal endast får blygsamma böter på 300 euro, vilket ofta ignoreras av hyresvärdarna utan ytterligare konsekvenser. Denna brist på efterlevnad av hyresgästers rättigheter behöver uppmärksammas och åtgärdas.
En reglerings kommission (Regulatory Housing Commission) för bostäder har tillsatts i landet för att främja god och långsiktig bostadsutveckling enligt moderna standarder för livskvalitet, miljöskydd och säkerhet. Kommissionen ansvarar bland annat för att kategorisera lägenheter och bostadshus, utfärda, förlänga och återkalla licenser för förvaltare av bostadshus, medla i tvister mellan hyresgäster, hyresvärdar och andra parter, organisera möten om nya regleringar och ge riktlinjer för förvaltning. Problemet är att när det gäller tillsyn och skydd för hyresgäster finns det endast 15 auktoriserade bostadsinspektörer i 80 kommuner, varav 4 i Skopje. Det är kommunerna som ansvarar för att tillsyn utförs av dessa inspektörer, men inte en enda kommun begärde detta under 2021.
Identifierade utmaningar på bostadsmarknaden enligt HTOs studie
- Rätt till bostad
Alla har rätt till en adekvat bostad utan diskriminering, enligt internationella människorättsstandarder. Trots detta saknas en aktuell nationell strategi för bostadsfrågor.
Bostäder som marknadsvara
Övergången till marknadsekonomi har förvandlat bostäder från en grundläggande rättighet till en marknadsvara, vilket har medfört ökade bostadspriser och kaos på marknaden. I dagsläget finns över 300 000 tomma lägenheter, vilket utgör 36,6 % av alla bostäder. En risk med denna situation är lägenheter som förfaller och ökad kriminell verksamhet i dessa områden.
Brist på tillsyn och regelverk
Lagstiftningen kring bostäder upplevs som bristfällig, och det saknas kommunala bostadsinspektörer. Det råder även brist på reglerad hyresmarknad, och många hyresgäster saknar formella kontrakt, vilket försämrar deras rättigheter. - Hyresgästernas situation
De flesta hyresgäster har inga skriftliga kontrakt, vilket gör att deras rättigheter inte skyddas. Hyresvärdarna erbjuder oftast inte ett skriftligt hyreskontrakt och önskar hyran betald i kontanter för att undvika att behöva betala skatt. Detta gör att hyrorna blir lägre och mer överkomliga för hyresgästen men leder också till att hen hamnar i en osäker situation, då de inte kan åberopa sina lagliga rättigheter utan ett formellt kontrakt. Enligt lagen betraktas en individ som saknar skriftligt hyreskontrakt som att de bor i lägenheten utan rätt att göra så, vilket gör att de inte kan utnyttja sina lagliga rättigheter. Då det inte heller finns något formellt stöd för hyresgäster är de ofta rädda för att framföra klagomål, på grund av eventuella konsekvenser från hyresvärdar. - Unga och bostäder
Många unga bor kvar hos sina föräldrar till långt upp i 30-årsåldern. Drygt 72 % av ungdomarna mellan 18 och 34 bor med sina föräldrar, och det finns inget direkt stöd för att underlätta deras bostadssituation. De flesta är beroende av det stöd de eventuellt kan få från den egna familjen. Regeringens initiativ för särskilt bostadslån för unga har hjälpt vissa, men många unga med låg inkomst står utanför dessa möjligheter. - Bostäder för socialt utsatta grupper
Staten bygger sociala bostäder (social housing) för utsatta grupper, men behovet är större än vad som erbjuds. Fler modeller för sociala bostäder och bostadssubventioner behövs för att täcka alla utsatta grupper.
Sammanfattning
I studien landar HTO bland annat i att en ny bostadsstrategi bör utvecklas, fler sociala bostäder byggs, hyresgästers rättigheter stärks och att bostadsfrågan integreras i landets utvecklingsstrategi. Sammanfattningsvis behöver Nordmakedonien ta krafttag för att förbättra bostadspolitiken, stärka hyresgästernas rättigheter, och utveckla en hållbar strategi för såväl hyresrätter som sociala bostäder.