Nyproduktion och renoveringar av hyresrätter – en för lönsam affär?

På senare år har bostadsbyggandet ökat rejält i Sverige och just nu byggs det nästan lika många lägenheter varje år som under miljonprogramårens dagar. Det är förstås en positiv utveckling. Men vad är det som byggs och vilka har råd att bo i de nybyggda lägenheterna? Och hur skiljer sig boendekostnaderna mellan nybyggda hyres- och bostadsrätter? Se seminariet om rapporten och ladda hem rapporten här.

Rapporten publicerades 2017

Samtidigt som det byggs många nya hyreslägenheter renoveras nästan lika många lägen­heter varje år. Framför allt i miljonprogrammen. Nya investerare etablerar sig och företag som har som affärsidé att köpa lågt värderade miljonprogramsområden och renovera lägenheter styckevis vid tomställning har ökat de senaste åren. 

Ofta går hyran i samband med dessa renoveringar upp mycket kraftigt – nivåer över 40 procent – och många kvarboende hyresgäster upplever stora störningar i boendet under renoveringen. 

Hyresgäst­föreningen har utifrån SCB (Statistiska centralbyråns) senaste statistik om hyror, avgifter och insatser i nybyggda lägenheter gjort beräkningar på skillna­der i boendekostnad mellan ägt och hyrt boende. I genomsnitt skiljer det idag cirka 4 000 kronor i månaden mellan en nybyggd bostadsrätt och motsvarande hyreslägenhet. 

Störst är skillnaderna i storstäderna och i Storstockholm är skillnaden allra störst.

Hyrorna i nyproduktionen ligger idag på hyresnivåer som inte längre kan efter­frågas av hushåll med normala inkomster. Statistik från SCB visar att 54 procent av hyres­hushållen idag inte längre har möjlighet att efterfråga en genomsnittligt prissatt hyresrätt i nyproduktion på 60 kvm utifrån förutsättningen att man inte vill lägga mer än 40 procent av sin inkomst på boendet.

Rapporten visar att:

  • De nyproducerade hyresrätterna är betydligt dyrare att bo i än bostadsrätter.
  • De nyproducerade hyresrätterna svarar inte upp mot efterfrågan på hyresbostäder med rimliga hyror.
  • Bostadsbristen består trots ökat bostadsbyggande.
  • Koncept­renoveringar ger kortsiktig lönsamhet samtidigt som investeringar för att lång­siktigt underhålla bostadsbeståndet åsidosätts.
  • Skattesystem, finansieringsvillkor och bristen på tydlig bostadspolitik styr mot kortsiktig vinstmaximering i stället för insatser för en hållbar utveckling.

Det råder idag stor enighet om att hyresrätten är skattemässigt missgynnad jämfört med ägda småhus och bostadsrätter. År 2015 bidrog staten med 20 miljarder till ROT-avdrag och skattebortfallet genom ränteavdragen var ca 16 miljarder samma år.

Det behövs en omställ­ning till hållbara investeringar till exempel genom:

  • Hållbarhetspremie och goda finansieringsmöjligheter för investeringar i miljonprogram­met 
  • ROT-avdrag för hyresrätter 
  • Skattefria underhålls-/investeringsfonder för hyresrätter

Se seminariet från 29 mars 2017 som hölls i samband med att rapporten publicerades:

Blockerat innehåll.

Detta innehållet blockeras av dina cookies-inställningar. Användning av cookies