En kille och en tjej flyttar in i en lägenhet

Hyresgästernas lägesrapport

Boende blir allt dyrare i Sverige. Priserna på bostadsrätter har rusat de senaste 20 åren och lönerna hänger inte med. Det vi ser är en absurd ökning som har normaliserats. Också hyresrätten blir allt dyrare och det är tydligt att alla drabbas av kostnadsökningarna, även om förutsättningarna ser olika ut. Hur har svenskarna egentligen råd med sina allt dyrare bostäder? Tycker du att utvecklingen verkar alarmerande? Då borde du läsa lägesrapporten.

Illustration av våra tre storstäder, Stockholm, Göteborg, Malmö

Höga trösklar till bostadsrättsmarknaden

Trösklarna för att komma in på bostadsrättsmarknaden är höga. Kontantinsatsen till en bostadsrätt kräver i regel en tidigare bostadskarriär, antingen en egen eller via föräldrar. Samtidigt växer bolånen och de motsvarar nu i snitt ca 150 procent av hushållens totala disponibla inkomst. Räntehöjningarna slår hårt mot högt belånade hushåll. Hyresrätten har sina egna trösklar i form av långa köer. För många är nyproduktion den enda chansen att få ett hyreskontrakt alls. Men lägenheter i nyproduktion är mycket dyrare och även där stiger hyrorna från redan höga nivåer. Nyproduktionens höga kostnader faller på enskilda hushåll som får lägga en stor del av inkomsten på hyra.

Om lägesrapporten

Hyresgästernas lägesrapport är en återkommande rapportserie där vi tar tempen på bostadsmarknaden och hyresgästernas situation. Med lägesrapporten vill vi ge verktyg åt den som vill förändra och förbättra bostadsmarknaden.

Fakta från rapporten:

  • Det ägda boendet har länge varit attraktivt för den som har möjlighet att ta sig över den första puckeln. Den tidigare låga räntan har bidragit till mycket låga boendekostnader i förhållande till hyresrätten.
  • På riksnivå har kvadratmeterpriserna i bostadsrätt ökat med över 400 procent under perioden. Det är i områdena utanför storstäderna som försäljningspriserna ökat mest, med nästan 2 000 procent sedan år 2000. Den sammanräknade förvärvsinkomsten, har däremot inte ökat med mer än 86 procent.
  • Stora bostadslån har normaliserats i takt med att priserna fortsatt uppåt.  Köpare har under lång tid sett boendet som en säker tillgång som stabilt ökat i värde.
  • Hushållens bolåneskulder i förhållande till total disponibel inkomst har ökat från knappt 70 till över 150 procent. De allt större bolånen har bidragit till att svenska hushåll nu är bland de högst belånade i Europa
  • Hyran i nyproduktion är mycket hög, men har de senaste åren sjunkit något i förhållande till lönerna, sannolikt tack vare det investerings­stöd till nyproduktion som tidigare funnits.
  • I ett exempel visar vi hur boendekostnaderna för en förskollärare skiljer sig mellan hyresrätt och bostadsrätt. Under perioden 2014 till 2022 var boendet i bostadsrätt väldigt förmånligt, medan hyresrätten innebar ohållbara boendekostnader.

Vår rapport sätter fingret på den obalans som råder mellan hyres- och bostadsrätter och olika grupper i samhället. 

Hur löser vi problemen på bostadsmarknaden?

Problemen på bostadsmarknaden har både strukturella och politiska orsaker. Vår rapport sätter fingret på den obalans som i nuläget råder mellan hyres- och bostadsrätter och olika grupper i samhället. 

Det finns sätt för politiken att bidra till en mer hållbar situation. Direkta subventioner och stöd till nyproduktion kan få igång byggandet av hyresrätter med betydligt lägre hyra. Det nu slopade investerings­stödet som fanns mellan 2016 och 2022 gjorde just detta.

Hushållen kan också stöttas genom träffsäkra bostadsbidrag. Dessvärre har bostadsbidraget urholkats över tid och inte hängt med i vare sig hyres- eller löneutvecklingen, med resultatet att allt färre i praktiken kan ta del av det. En ensamstående förskollärare kan exempelvis inte beviljas stöd då lönen är för hög, helt oavsett hur hög hyran bland tillgängliga bostäder är.