Hur minskar vi barnfattigdomen?

Hyror, matpriser och andra nödvändiga utgifter fortsätter att pressa ekonomin för de barnfamiljer som redan har det tufft. Vilka politiska åtgärder krävs för att minska barnfattigdomen? Svaren hittar du vår undersökning om barnfamiljernas ekonomi. Rapporten är framtagen av Hyresgästföreningen, Majblomman, Svenska Röda Korset och Rädda Barnen i samarbete med analysföretaget Veiran.

Fler barnfamiljer behöver låna pengar till mat

Vår nya undersökning visar att fler barnfamiljer kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Värst är det såklart för barnfamiljer som redan har små marginaler, där den ekonomiska utsattheten riskerar att bita sig fast. Ensamstående föräldrar med låg inkomst har det allra svårast. Nästan var tredje ensamstående har inte råd att köpa tillräckligt med mat. Familjer som redan bor trångt letar efter mindre lägenheter, eftersom de inte klarar av att betala hyran. Dessutom blir barn oroliga när deras föräldrar pratar om att de inte har pengar.

Barnen hamnar utanför gemenskapen

Det är ofta barnen som får ta smällen när föräldrarnas ekonomi inte går ihop. Det försämrar barns levnadsstandard och hälsa. Undersökningen visar att många barn mår dåligt när de inte kan vara med och göra roliga saker som alla andra gör. De känner sig utanför när de inte kan vara med på fritidsaktiviteter eller ens åka kollektivt för att träffa sina vänner.

Vår undersökning visar att:

29 procent av ensamstående föräldrar med låga inkomster har inte haft råd att äta sig mätta. Det har ökat med 9 procentenheter sedan förra årets undersökning.
44 procent av ensamstående föräldrar med låga inkomster har lånat pengar till grundläggande utgifter som hyra, el och mat under det senaste halvåret. Motsvarande siffra för sammanboende föräldrar är 30 procent.
27 procent av ensamstående föräldrar har haft svårt att betala räkningar kopplat till sitt boende som hyra och lån de senaste 6 månaderna. Motsvarande siffra är 21 procent för sammanboende föräldrar.
50 procent av ensamstående föräldrar med låga inkomster har inte haft råd att köpa näringsriktig mat varje dag. Bland sammanboende föräldrar är motsvarande siffra 30 procent.
60 procent av ensamstående föräldrar med låga inkomster oroar sig för sin försörjning de kommande sex månaderna. Motsvarande siffra för sammanboende föräldrar med låga inkomster är 37 procent, medan endast 7 procent i kontrollgruppen delar samma oro.

Vad behöver vi göra för att minska barnfattigdomen?

Höj bostadsbidraget när kostnaderna ökar
Alla barn har rätt till ett tryggt hem. Bostadsbidraget är ett sätt för staten att ge barnfamiljer med låga inkomster ökade möjligheter att få tillgång till en bra bostad.
Höj barnbidraget
Barn ska inte behöva vara hungriga och gå i trasiga kläder i Sverige. Barnbidraget når alla på ett effektivt sätt, inklusive de mest utsatta barnfamiljerna. Därför bör man höja barnbidraget.
Inför kostnadsfria fritidsaktiviteter och gratis kollektivtrafik
Alla barn ska ha rätt till fritidsaktiviteter. Barn i utsatta områden är inte lika ofta med på idrott och fritidsaktiviteter. Det beror bland annat på att det kostar att delta på aktiviteterna och att åka kollektivtrafik. Därför borde det finnas fritidsaktiviteter som är gratis eller rabatterade. Det borde också vara gratis att åka kollektivtrafik så att fler kan ta sig till aktiviteterna.
Gratis skolfrukost
Inte något barn ska behöva börja skoldagen utan mat i magen. Vi vet att utan frukost är det svårare att studera och få bra betyg. Därför borde alla skolor erbjuda skolfrukost till barn och ungdomar.