Hyresgästföreningens chefekonom Martin Hofverberg. Foto Fillippa Ländin
Hyresgäst­föreningens chefekonom Martin Hofverberg. Foto Fillippa Ländin

Hyresgäst­föreningen släpper rapport om byggandet under 10-talet: “Goda förutsättningar för att lösa bostadsbristen men man tog inte chansen.”

Med den pågående omfattande samhällskrisen och inte minst räntans återkomst kan vi nu definitivt sätta punkt för 10-talets byggvåg. I Hyresgäst­föreningens senaste rapport Miljonärsprogrammet har vi studerat tiotalet utifrån ett bostadsförsörjningsperspektiv. Vi kan konstatera att decenniets goda förutsättningar att lösa bostadsbristen slarvades bort och landade i en ökad bostadsskuld.

- 10-talet är på många sätt de missade chansernas decennium. Vi hade alla förutsättningar att lösa den extrema bostadsbristen men vi tog den inte. I stället står vi med en stor bostadsskuld samtidigt som byggbranschens krisrapporter duggar tätt. Nu måste staten kliva fram och hjälpa både bransch och kommuner med finansiering och delat risktagande. Vi kan inte backa in i framtiden, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgäst­föreningen.

Investeringarna i nya bostäder som gjorts har alltså inte varit tillräckliga på långa vägar visar Hyresgäst­föreningens rapport Miljonärsprogrammet. Sedan år 2000 har Sverige som helhet tappat 206 000 bostäder jämfört med vad som hade krävts för att hålla jämna steg med befolkningsökningen. Det motsvarar hela Uppsala län. I frånvaro av en aktiv stat tvingades kommunerna under 10-talet själva driva på för att få till de mest nödvändiga investeringarna. Det skedde i många fall till priset av en ökad kommunal skuldsättning och en våg av utförsäljningar av kommunala bostäder och samhällsfastigheter.

- Jag tycker att 10-talet sammanfattas bra i titeln Miljonärsprogrammet. Egentligen skulle vårt samhälle behövt stora satsningar i stil med ett nytt miljonprogram för att möta bostadsbristen. Men i stället fick vi investeringar som främst har gynnat kapitalstarka aktörer. Vi har fått mer av ett samhälle för miljonärer, med ett skrangligt bygge av haltande särlösningar för de som inte hängt med i samhällsutvecklingen, säger Ragnar Bengtsson, bostadsmarknadsanalytiker på Hyresgäst­föreningen och författare av Miljonärsprogrammet.

Om rapporten Miljonärsprogrammet:

2010-talet är krisernas och den politiska osäkerhetens decennium. Miljonärsprogrammet går igenom 10-talets byggvåg, vad som har drivit den och dess konsekvenser. Staten drog sig tillbaka och lämnade kommunerna att hantera stora investeringsbehov. Lösningen för kommunerna blev att sälja skolor och allmännytta till stora kapitalförvaltare för att klara det nödvändigaste i samhällsbygget. En grupp medelinkomstkommuner drog det största bygglasset, medan välmående kommuner vägrade att bygga. Fler kommuner började söka bostadspolitiska särlösningar för utsatta grupper. Miljonärsprogrammet är ett bokslut över ett decennium som fungerat bra för de mest gynnade men som fått fler innevånare som inte hänger med i samhällsutvecklingen, med ökad andel barn i fattiga hushåll och allt färre som lämnar fattigdom varje år.

REGIONALA SIFFROR

Kommunerna som byggde mest 2010–2019:   

Kommun Nya bostäder per 1000 invånare
Sundbyberg 130
Knivsta 110
Trosa 98
Upplands-Bro 84
Solna 78
Örebro 75
Nykvarn 72
Järfälla 70
Gällivare 70
Uppsala 68

Kommuner som byggde minst, av stora och medelstora kommuner 2010–2019:

Kommun Befolkning 2015 Nya bostäder Nya bostäder per 1000 invånare
Eskilstuna 102 065 3 935 23
Borås 108 488 4 265 28
Gävle 98 877 4 602 33
Södertälje 93 202 5 293 34
Norrköping 137 035 6 727 35
Halmstad 96 952 7 391 38
Jönköping 133 310 8 771 39
Göteborg 548 190 37 503 41
Huddinge 105 311 7 595 43
Västerås 145 218 10 749 46

 

Kommunerna med värst bostadsbrist:

Kommun Förändrad tillgång på bostäder, 2010–2019
Stockholm -29 015
Göteborg -13 337
Malmö -8 702
Haninge -3 990
Huddinge -3 955
Nacka -3 707
Södertälje -3 649
Uppsala -3 642
Eskilstuna -3 312
Botkyrka -2 499