Pontus och Bosse
Emma Ring Eriksson

Pontus & Bosse: Från odling till krishjälp

Bosse Burgren och Pontus Lagerström möttes för fem år sedan via ett gemensamt odlingsintresse. Båda är nu engagerade i något nytt även om pallkragar fortfarande ligger dem varmt om hjärtat. De hjälper grannar med inköp under pandemin och de stöttar även via Faddergruppen lokalt aktiva inom Hyresgäst­föreningen att agera där de bor. Problem är till för att lösas, så när krisen var ett faktum tog det 12 timmar för dem att organisera ”Coronahjälpen”. De frågade sig: ” Kan vi göra något? Kan vi hjälpa till? Ja, det är klart!

På Hyresgäst­föreningens regionkontor finns det en samlingsplats på bottenvåningen. Här innanför huserar Faddergruppen som har till uppgift att stötta andra aktiva i Örebro län. Bosse och Pontus ger råd till dem som vill engagera sig i lokala styrelser eller arbetsgrupper. Det som driver dem kan sammanfattas i människokärlek, miljöfrågor, problemlösning, glädje och att synliggöra Hyresgäst­föreningen. Bosse har varit aktiv i fem år och Pontus i mer än 25. Talar du med dem märker du att gillar det här uppdraget i Faddergruppen, samtidigt som de tar sig tid för det lokala arbetet i Rosta. De vill skapa kontakt mellan människor eftersom det i sig skapar trygghet.

Deras arbete började i Rosta, men nu har det växt ut över Örebro län i samband med coronakrisen. Ja, för det riktigt vardagliga ligger på is när vi ses. Det är rätt tidigt och det är bra, eftersom de har mer att göra. Dagen innan delade de ut matkassar och lokalpressen var på plats för att fotografera detta (länk till reportaget i Nerikes Allehanda, 2020-04-21). Båda vill bidra till att fler kan få hjälp och att Hyresgäst­föreningen når ut.

- Faddergruppen blev en bra plattform i coronaarbetet, säger de.

När vi möter dem är det dags att skriva ut affischer till fler i länet. Andra lokalt aktiva vill också hjälpa sina grannar. Hela anslagstavlan är fylld av affischer som Pontus och Bosse har hjälpt till att ta fram. Men hur kom de in på detta? Hur blev det här lilla rummet ett nav i det lilla och ändå stora?

Berätta om hur det hela började och vad ni gör som rör krisen?
- När det här eländet dök upp hade vi haft samtal med Zeljko Ilic (boendeutvecklare på Hyresgäst­föreningen) om det. Redan dagen efter författade vi texter om Coronahjälpen. En hyresgäst hade inte vågat gå ut. Hysterin var stor först. Många frågade sig ”är jag i riskgruppen”? Kan vi göra något funderade vi. Kan vi hjälpa till? Ja, det är klart och därmed började vi bolla idéer. Vi börjar i Rosta bestämde vi, så ser vi hur det funkar.


Deras lokala hyresgäst­förening var tidigt ute med att göra något. När vi talas vid är det några veckor sedan de började hjälpa grannar och peppa andra aktiva medlemmar att komma igång.

- Tidningen undrade hur lång tid det tagit för oss att komma igång, svaret är tolv timmar! Vi ställde oss frågan – vad kan vi inom Hyresgäst­föreningen göra? Och så berättade vi vidare vad vi hade gjort i Rosta.


Det första de tog fram var en affisch, där det också framgick att de sökte fler som kunde hjälpa till. Här hade de ett budskap som idag är gemensamma med den nationella satsningen Goda grannar. En boendeutvecklare med ansvar för södra länet hörde också av sig, Anna-Marie Fahlberg. Pontus och Bosse berättar, deras berättelser går lite i varandra, så båda svarar:


- Det här är jättebra! Om vi kan vara snabba på lokal nivå…Hon ville ha det till Askersund. Det som blev lite av en väckarklocka för oss var att där fanns både en döv och en blind som behövde hjälp.
- Vi tänkte, har vi något för dem? Hur har vi jobbat med dem? Har vi besökt synskadades riksförbund och samarbetat med dem? Hur löser vi det här? Kanske ville de undvika hemtjänst i ett läge med en pandemi? De ville ha folk som håller avstånd. Vi hade ju också vår erfarenhet av att hjälpa till där vi bor.

Hur gick det till rent konkret när ni kom igång?
- Vi informerade Adrian (administratör med ansvar för Örebro) om att han skulle berätta i växeln om vårt arbete, och vi ordnade med information till dem. Mitt uppe i eländet med coronan kändes det här så positivt. Vi var kanske först ut så här lokalt i Sverige. Här skrattar de båda två, lite stolta är de allt.

Och de berättar hur väl de kompletterar varandra. Pontus har dyslexi och svårt att skriva, men kommer på mycket. Bosse å sin sida är ”gammal tidningsman” och har jobbat 46 år på GP. Pontus förklarar arbetsgången:
- Jag gör en kladd, sedan ställer han upp det! Först ut var Rosta i Örebro, sedan Askersund, Garphyttan, Laxå och så fler gator i Örebro däribland Salsmästargatan och Hemmansvägen.
- Vi tänkte att när Anna-Marie (boendeutvecklare i Askersund) kontaktade oss så kontaktade vi ytterligare 150 förtroendevalda i Örebro. Det är inte så svårt, vi skickar ut affischer som de kan sätta upp. På dem har de en kontaktperson. Mitt på lappen står det ”vill du hjälpa till”. Och så kan de kontakta oss.

Viktigt att nämna är att ni också samarbetar med Goda grannar (läs mer här via länken), det nationella volontärnätverket!

- Ja, vi kompletterar dem på lokal nivå. Alla dessa lappar visar också att vi finns! Och att vi vill något. Vi sorterar inte, vi hjälper alla. Man hjälper till efter förmåga. Alla har olika förutsättningar att hjälpa till. Någon kan kanske ställa ut en soppåse, så en granne kan ta den när han eller hon går. Hjälp kan vara så lite!


De berättar hur de fått frågor om de kan åka till Plantagen. Javisst. Pontus lägger till att de, liksom alla volontärer jobbar gratis.
- Kommunen tar ju sina 227 kronor, det är deras ordinarie pris.
Redan vid telefonkontakten reder de ut med betalningen. Och de betonar att de aldrig tar kort.
- Vi hanterar inte kort eller koder. För om det händer något på deras konton kan vi ju bli misstänkta och även om vi är oskyldiga är det inte roligt. En bra sak är att det står på kvittot hur man betalat. De tipsar om att ifall det kostar någonstans under 500 kr, så kan man spara växeln och så blir det perfekt då den som handlar lämnar över lika mycket, men bäst är ju swish! Igår så handlade vi för femte gången på Östra vintergatan. De messar mig och så ses vi nere i entrén och byter kasse. Nu har vi ju handlat flera gånger så kvinnan i hushållet kan lämna tillbaka den senaste kassen, fast tom så återvänder vi den! Pontus och Bosse har varit med om en hel del roliga tillfällen då de handlat, då en vara exempelvis varit slut:
- Pågens fullkornsskorpor som fick bytas ut mot Garant, men det gick bra! Vi hade kontakt om det.

Vilka är det som vill ha hjälp?
- Det är mest äldre som vill bespara sig att gå ut i butiker. Dels hjälper vi dem med det, att inte själva bli smittade och dels undviker de ju att dra in smittan i hus där det bor många äldre. Det bli ren win win. Vi måste hjälpa varandra! Bosse berättar om vad som verkligen satte fart på allt:
- Väckarklockan för många blev nog Adam Alsings död. Vi ser att vi hjälper de i riskgrupp att inte bli smittade. Och på så vis blir det färre i butikerna. Men det kan vara svårt ibland, som när jästen tagit slut i hela stans butiker. Det är en hamstringsvåg förstod jag då! Jag ringde till den lilla butiken i Rosta och de hade bara en låda med jäst kvar, den köpte jag!

Känner ni att ni gör nytta?
- Ja, jag känner det varje gång. Min hustru jobbar också på 1177, berättar Bosse. I början var den väldig hysteri. Folk ringde om att de suttit bredvid en italienare häromdagen, kunde de vara smittade? Eller ”jag var i ett köpcentrum, kan jag vara smittad”? Och då fick hon fråga: ”Det är svårt att säga, men hur känner du dig?”. Sedan kan man ju ha pollenallergi också, eller råka hosta. Här skrattar de båda två då de ibland hostar och nyser mycket utan att för den skull vara sjuka.
- Då får du det onda ögat!

Så vad är det då som är bra att engagera sig i detta?
- Hyresgäst­föreningen är bra på nätverkande. Är det något vi är duktiga på så är det just det. Det finns 11 800 medlemmar i Örebro och 150 förtroendevalda, så det finns ju resurser.
- Vi måste kunna knyta ihop det här. Och då får det inte vara långt från tanke till verkstad. Dagen efter att vi börjat prata om det så började vi agera! Nu eller aldrig tänkte vi, det är ju nu vi vill visa att vi vill och kan göra något. Eller också får man avstå från det! Det digitala är också en bra sak säger de. En av dem berättar:
- Min fru gick nyligen en kurs via ZOOM, där kunde hon prata med sina kurskamrater.
Samtidigt är den sociala grejen viktig.
- Att mötas även utanför en port eller ett trapphus, över en kasse med mat!

Vill du veta mer?

Vid frågor om vad som sker nu under coronakrisen via det här lokala initiativet – kontakta Pontus och Bosse i Faddergruppen via e-post bossepontus@hotmail.com De vänder sig i första hand till aktiva i Örebro (Örebro län). Vill du hjälpa till under coronakrisen – eller behöver du hjälp - kan du också titta in på godagrannar.nu som finns i hela landet.

Fler berättelser från aktiva medlemmar inom Hyresgäst­föreningen: Vi samlar just nu in fler berättelser med lokalt aktiva medlemmar i Hyresgäst­föreningen, och publicera dem här på hyresgastforeningen.se