Elnätspriser i svenska kommuner 2022
Efter en tillfällig nedgång under 2021 har elnätspriserna ökat med i snitt 2,5 procent. Samtidigt är prisskillnaden fortfarande stort – drygt 3 500 kronor per lägenhet och år – mellan landets dyraste och billigaste kommun. Det visar Nils Holgerssongruppens kartläggning av elnätsavgifterna 2022.
Stigande elnätspriser
Av de tre stora elnätsbolagen har både Eon och Ellevio höjt avgifterna i merparten av sina prisområden medan Vattenfall inte hade gjort några justeringar vid årsskiftet. I snitt ökar elnätspriserna med 2,5 procent sedan förra årsskiftet. Det är en kännbar höjning även om den är lägre än konsumentprisindex, KPI, som har ökat med 6 procent under samma tidsperiod.
Stora skillnader i elnätspris
Årskostnaden till elnätsbolagen skiljer sig stort mellan olika kommuner i landet. Den som bor i den dyraste kommunen betalar drygt 3 500 kronor mer i månaden än den som bor i den billigaste kommunen. Gapet har ökat markant de senaste fem åren.
Fakta: Så har elnätspriset beräknats
I undersökningen har den årliga elnätsavgiften, enligt de priser som gällde den 1 januari 2022, beräknats för typhuset i Nils Holgerssonrapporten med 15 lägenheter. Varje lägenhet har ett 16A säkringsabonnemang och en årlig elförbrukning på 2 300 kWh. Huset har ett gemensamt fastighetsabonnemang på 35A och 15 000 kWh/år. För varje huvudort i kommunen har ett medelvärde redovisats i öre/kWh inklusive moms utifrån den totala elnätskostnaden för typhuset den 1 jan 2022. Energiskatten för el som sedan 2018 finns med på fakturan från elnätsföretagen är inte inkluderad. Läs hela rapporten på nilsholgersson.nu
Om Nils Holgersson-undersökningen
Sedan år 1996 ger Nils Holgerssongruppen årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. I rapporten ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Gruppens medlemmar är Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta. Läs mer om Nils Holgersson-rapporten här