Bostadsbristens konsekvenser och lösningar
I delrapport fyra av Hyresgästerna 2022 har vi frågat svenskarna hur de påverkas av bostadsbristen och hur de ställer sig till några av de lösningar som förekommer i bostadsdebatten.
Var fjärde lider av bostadsbristen
Bostadsbristen stryper möjligheten för allt fler att välja sitt liv och fånga de möjligheter som kommer deras väg. 80 procent ser problemet, 33 procent drabbas själva eller via någon i sin närhet och 25 procent lider själva av bostadsbristen. Hyresgäster och unga är bland de värst drabbade, 38 respektive 54 procent anger att bostadsbristen begränsar deras liv.
Varannan accepterar värdeminskning
Nästan alla ser bristen och vill att den byggs bort. Nästan varannan bostadsägare skulle till och med acceptera en prissänkning på den egna bostaden om bristen byggs bort. I storstadsområdena anger en majoritet av bostadsägarna det.
Bostadsbristen får oss att tveka inför livsval
Var fjärde invånare anger att bostadsbristen har fått dem att tveka inför ett eller fler större livsval de senaste två åren. I gruppen unga vuxna, (18-29 år) är det hela 54 procent som anger det och bland hyresgäster är andelen 38 procent.
Ingen vill att det byggs där de bor
När respondenterna tillfrågas om var någonstans det ska byggas, vill folk ha fler nya stadsdelar där det inte bor någon idag, att industriområden bör omvandlas och att det byggs mer på höjden. Samtidigt visar resultaten medborgarnas uppenbara målkonflikt när det kommer till bostäder. Nästan alla vill att bostadsbristen ska lösas, men nästan ingen vill att det ska byggas i närheten av där de själva bor.
Vill att kommuner tar gemensamt ansvar
Politikernas ansvar är att lösa och välja i bostadsfrågans målkonflikter. Men bara en av tio tycker att politikerna tar sitt ansvar i frågan. Ska människor kunna välja vilket livde vill leva, ska företag kunna hitta den arbetskraft de vill ha måste det finnas bostäder så att folk kan flytta på sig. Bristen på bostäder stryper drömmar, framför allt för de som saknar ekonomiska resurser. Samtidigt står många kommuner inför problemet att invånarna inte vill ha nybyggen i närheten av där de själva bor. Och då är det lättast att inte bygga.
För att lösa konflikten måste folks vilja att bygga bort bostadsbristen få större plats i den praktiska politiken. Om alla kommuner får uppdrag och hjälp att ta sin del blir lösningarna lättare att genomföra. Befolkningen vill att frågan får en gemensam lösning där alla kommuner tar ansvar tillsammans. Väljarna är med på tåget, är politikerna det?
Fördjupning
Vem påverkas av bostadsbristen?
Åtta av tio ser allvaret i bostadsbristen
Bostadsbristen är ett stort problem, det är en bostadspolitisk verklighet som hela befolkningen kan enas kring. Majoriteten inom alla grupper anger att det är ett stort eller mycket stort problem. Hyresgäster ser bostadsbristen som ett större problem än andra. 40 procent av alla hyresgäster anger att bostadsbristen är ett mycket stort problem.
Bara 73 procent av småstads- och landsbygdsborna anger att bostadsbristen är ett stort problem. Genomgående svarar alla grupper att bostadsbristen är ett allvarligt problem. Men tydligast är problemet i landets tre storstadsområden.
Bostadsbristen har fått var fjärde invånare att tveka inför större livsval. 17 procent av småhusägare och nästan 40 procent av hyresgästerna har, på grund av bostadsbristen, tvekat inför något av sex listade livsval de senaste två åren. Att flytta överhuvudtaget är det vanligaste valet som de svarande har tvekat inför. Därefter kommer tvekan inför att ta jobb eller studera. Se bifogad tabellbilaga för en full specifikation.
Varannan ung, och var fjärde medelålders begränsas i sina livsval på grund av bostadsbristen.
Gruppen unga är värst drabbad av bostadsbristen. 54 procent i åldern 18–29 år anger att bostadsbristen har fått dem att tveka inför större livsval. Med högre ålder faller andelen, men sannolikt även andelen som alls ställs inför större livsval. Trots det svarar många, 25 procent i åldern 30–49 år att bostadsbristen har fått dem att tvekat inför större livsval de senaste två åren.
Var tredje invånare påverkas själv eller känner någon som påverkas negativt av bostadsbristen
Nästan 45 procent av alla hyresgäster, och 35 procent av alla i bostadsrätt anger att de själva eller någon i deras närhet drabbas av bostadsbristens negativa konsekvenser. Småhusägare är minst påverkade, men 27 procent av dem anger samma sak.
86 procent anger att politikerna har ansvaret att lösa bostadsbristen, 11 procent att politikerna tar frågan på tillräckligt stort allvar. Det är något vanligare att hyresgäster anger att det är ett politiskt ansvar att lösa bostadsbristen. Men även bland småhusägare anger drygt 80 procent att det är ett politiskt ansvar. Mycket få tycker att politikerna lever upp till ansvaret. Bara åtta procent av hyresgästerna och 12 procent av de som äger sitt boende gör det.
Hur löser vi bostadsbristen?
Varannan anger att de kan acceptera prisfall på egna bostaden som del i att lösa bostadsbristen. 53 procent av bostadsrättsägarna och 43 procent av småhusägarna anger att de är villiga att acceptera ett prisfall på fem procent eller mer som konsekvens av att bostadsbristen byggs bort.
Bara 17 procent anger noll procent prisfall medan en stor grupp, 36 procent väljer att inte ta ställning till frågan. I landets tre storstadsregioner är det fler som anger att de är ok med prisfall om bristen byggs bort. Där anger en majoritet det och totalt 42 procent anger att de är ok med ännu högre prisfall. I regioner med eller nära större städer, som Linköping och Örebro är det färre som accepterar ett prisfall (46 %). Lägst andel återfinns i de minsta kommunerna (39 %).
Hyresrätter är prioriterat när vi bygger nytt, av alla. Att det är hyresrätter som de flesta vill se mer av är tydligt. 83 procent av hyresgästerna, 67 procent av bostadsrättsägarna och småhusägarna vill att det i första hand ska byggas fler hyresrätter. 12 procent anger att bostadsrätter är prioriterat medan åtta procent anger att villor och radhus är prioriterat.
Nya stadsdelar där ingen bor idag är bäst när vi bygger nytt. Nya stadsdelar, följt av landsbygd och i helt nya samhällen är mest populärt när det ska byggas nytt. Minst intressant är att det byggs i närheten av där man själv bor samt i bostadsnära grönområden. Någon större skillnad finns inte mellan upplåtelseformerna förutom att småhusägare är generellt sett mindre intresserade av de uppställda alternativen, förutom av ökat byggande på landsbygden.
Förtäta på industrimark och med högre hus än idag. Förtätning som sker genom omvandling av industriområden är mest populärt, knappt 50 procent anger att det är att föredra. Därefter kommer att bygga mer på höjden, med 39 procent. Bostadsrättsägare är något mer positiva till olika förtätningsalternativ medan småhusägare är något mindre positiva.