Trångboddhet följer i bostadsbristens spår

"I Sverige idag är det en väldig skillnad på hur många kvadratmeter var och en av oss har till vårt förfogande."

 Så är det återigen dags för skolstart.

Många är de små barn som med både pirr i magen och spänd förväntan går till skolan för första gången. De äldre skolbarnen är mer vana, de börjar i en högre årskurs och längtar kanske mest efter sina klasskompisar.

De allra äldsta barnen, de unga vuxna som slutat gymnasiet och lyckats ta sig in på högskolan, ska kanske flytta hemifrån för första gången och kämpar för att hitta någonstans att bo i en ny stad.

Alla har de en sak gemensamt oavsett ålder: de är beroende av ett tryggt sammanhang, en egen vrå och en plats de kan kalla hemma.

För bostaden är väsentlig för alla oavsett om man är sju eller sjuttio år.

I väldigt många kommuner runt om i Sverige är det brist på bostäder, i bostadsbristens spår följer dessutom en ökad trångboddhet.

I Sverige idag är det en väldig skillnad på hur många kvadratmeter var och en av oss har till vårt förfogande.

Vissa barn har ett eget stort rum medan andra barn delar rum med kanske ett eller flera syskon.

I en undersökning som Hyresgästföreningen gjort i Stockholm konstateras att vi som bor i hyresätt bor trängre än andra. Många av oss har också betydligt mindre pengar att röra oss med när vi har betalat för vårt boende än de som äger sitt boende.

Trångboddheten påverkar oss alla i vardagen och det gör att förutsättningarna för barnen att klara skolan ser väldigt olika ut. För den som behöver lugn och ro är det riktigt tufft att behöva dela sitt utrymme hemma med för många andra.

Idag är det dessutom inte bara yngre barn som behöver dela rum och bo trångt.

Allt fler vuxna barn tvingas flytta tillbaka hem till sina föräldrar vid t ex en separation.

Sverige är bokstavligen på väg tillbaka till en ny sorts generationsboende.

Det är inte som när man läser om det gamla bondesamhället, när de åldrande föräldrarna fick flytta till en undantagsstuga och den yngre generationen flyttade in i storstugan.

Nej, generationsboendet 2015 har ett helt annat ansikte. Vuxna barn som har egna barn flyttar tillbaka till sina föräldrahem vid separationer eller ekonomiskt tuffa tider. Antingen av ekonomiska skäl - de har inte råd att köpa en bostad - eller för att bristen på bostäder är så stor att de inte kan hitta en hyresrätt.

Det är en sak att bo flera generationer tillsammans för att underlätta vardagen eller för att man trivs tillsammans. Det är en helt annan att tvingas göra det trots att man egentligen inte vill, för att man inte har råd att leva på något annat sätt.

Jag är helt övertygad om att dagens bostadssituation kommer att avspegla sig i framtidens vuxna. Att växa upp och känna av föräldrars oro för ekonomin, fundera över hur länge familjen har råd att bo kvar eller var nästa flytt ska gå påverkar naturligtvis barnen.

Frågan är vad som kommer bli framtidens analys av hur trångboddheten påverkar en uppväxande generation. En sak är jag i alla fall helt säker på och det är att det är lättare att bygga starka barn idag än att laga trasiga vuxna i framtiden.