353 000 unga väntar på politisk handlingskraft

"Eleonora delar en etta med två kompisar för 15 000 kronor i månaden"

När detta skrivs har statsminister Stefan Löfven just utlyst extraval. Det är sorgligt att se att prestige och blockpolitik får ta överhand och skapa regeringskaos.

Sverige står inför en rad stora utmaningar i samhället, inte minst på det bostadspolitiska området. Det är bostadsbrist i en majoritet av landets kommuner och 289 000 unga saknar en bostad. Många av dem har det som Eleonora, som tvingas flytta runt mellan dyra andrahandsboenden. Just nu delar hon en liten etta med två tjejkompisar i en förort till Stockholm. För den lilla ettan betalar de 15 000 kronor i månaden.

Samtidigt är det få unga som tror att de under överskådlig tid kommer att kunna få tag på en hyresrätt. Eleonora är inte den enda som tvingas till dyra boenden i andra hand. Det finns dessutom tiotusentals unga vuxna som tvingas bo kvar hemma hos sina föräldrar – en del när de har fått barn och bildat familj.

Jag träffade nyligen en 29-årig polis som precis flyttat tillbaka till Stockholm efter några års tjänst ute i landet. Han kunde inte få tag på en hyresrätt och han fick heller inga banklån för att köpa en bostadsrätt med sin polislön. Han hade tvingats flytta hem till sin mamma när han kom tillbaka till Stockholm.

Så här ser verkligheten ut för många, många människor runt om i landet.

Samtidigt som bostadsbristen i sig skapar negativa konsekvenser så behöver dessutom 300 000 lägenheter runt om i Sverige renoveras och byggas om.

Varje ombyggnad är naturligtvis omtumlande för hyresgästerna och skapar många gånger oro för framtiden. Dessutom tvingas var fjärde hyresgäst att flytta under upprustningen eller efter att den är klar, eftersom hyran blivit så hög att de inte längre har råd att bo kvar. Hyreshöjningar på 50-60 procent är inte ovanliga.

Men det är naturligtvis inte rimligt att människor ska behöva lämna sina hem för att hyrorna chockhöjs. Därför har vi drivit på för att hyresgäster ska få ett starkare lagstöd som ger ett verkligt inflytande över hur upprustningen ska gå till och att den ska kunna ske i en omfattning så att hyresgäster har råd att bo kvar.

Nu vill vi se politiker i regering och riksdag som har kraft och mod att bedriva politik och hitta fungerande lösningar. Det kräver kompromisser, samarbete och prestigelöshet. Men det kräver också ett genuint intresse och ansvarstagande för att politikerna ska kunna skapa en långsiktig bostadspolitik som utvecklar hela landet. 353 000 unga har väntat tillräckligt länge, det är dags nu.