Information om cookies

Vi använder cookies för att ge dig en bättre webbupplevelse och för att mäta hur webbplatsen används. Vad hanterar vi för data

Hyreslöftet
Hyresgästföreningen

Hyreslöftet

Det här är "Hyreslöftet" - en serie om marknadshyror i sex delar. Löftet om ett tryggt boende för alla, hemmet som en social rättighet, har svikits. I stället får Sveriges hyresgäster plocka upp notan för politikernas experiment.

Efter valet 2018 slöt regeringen en överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna. Ett av flera tondöva krav är marknadshyror för nyproducerade lägenheter. Förespråkarna påstår bland annat att fler lägenheter kommer att byggas vilket vore ett steg i att lösa bostadsbristen. I verkligheten är det tvärtom. Varje land med marknadshyror visar samma mönster: chockhöjda hyror och förvärrad segregation.

Hemmet är en grundsten i tillvaron. Rätten till ett hem är också en mänsklig rättighet och är omskriven i den svenska regeringsformen. Trots detta är det långt ifrån alla som har tillgång till ett tryggt boende till en rimlig kostnad.
Många politiker lovar att marknadshyror är lösningen på alla problemen på bostadsmarknaden. Men hur ser det egentligen ut i praktiken? Och vad kan vi lära oss av historien?

Hur hamnade vi här? Bostadsbrist. Astronomiska priser. Svindlande kötid för en egen lägenhet. Vi har vant oss, som om det är ett naturtillstånd. Fast så har det inte alltid varit. För hundra år sedan gick Sverige från marknadshyror, fattigdom och trångboddhet till att bygga bostäder för alla. Bostadspolitiken blev en del av välfärden. Så vad var det som hände? Hur kommer det sig att vi nu befinner oss i ett allt mer segregerat samhälle? Och varför snackas det återigen om marknadshyror som en lösning när vi av erfarenhet vet vad det leder till?

Hur ser bostadsbristen ut? 83 procent av Sveriges kommuner lider av bostadsbrist. Allra värst är läget i storstäder och på universitetsorter. Möjligheten att skaffa ett tryggt boende hänger också ihop med ojämlikheten i stort. Sverige lider helt enkelt av bostadsojämlikhet. Men det är ingen slump. Bakom bristen ligger politiska beslut som hackat sönder bostadspolitiken – och privata intressen som ser pengar att tjäna. Med andra ord: Sverige har skapat en bostadsmarknad där vinster för några går före bostäder för alla.

Privata aktörer, som fastighetsägare och riskkapitalister, har inget intresse av att bygga bostäder med rimliga hyror. Poängen är att göra vinst. Bostadsmarknaden är med andra ord en dragkamp mellan intressen: vinst för några eller bostäder för alla.

Vi behöver inte mer av marknadsexperiment – vi behöver en social bostadspolitik för alla. Men då måste politikerna hålla sitt löfte.
De måste flytta blicken, från lönsamhet för fastighetsägare och riskkapitalister till reformer som skapar en bostadsmarknad där alla får plats. Och som utgår från människors behov.