Ny forskningsrapport: “...men vart ska ni då ta vägen? En rapport om ombyggnation ur hyresgästernas perspektiv”

Miljonprogrammet har ett akut behov av att rustas upp och det kommer innebära stora kostnader. Men vad händer med hyrorna och hyresgästerna då? Vilket inflytande har hyresgästerna över ombyggnation och hyresnivåer? Har de råd att bo kvar?

Irene Molina och Sara Westin, forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet, har på Hyresgästföreningens uppdrag forskat kring dessa frågor. Idag presenterar de sin rapport “...men vart ska ni ta vägen? En rapport om ombyggnation ur hyresgästernas perspektiv”.

-Jag har hört så många berättelser om hyresgäster som kommit i kläm vid ombyggnationer, säger Barbro Engman, förbundsordförande i Hyresgästföreningen. Därför är det så viktigt att vi nu får svart på vitt hur besvärligt många hyresgäster har det i denna process.

En av rapportens viktigaste slutsatser är att hyresgäster, vars bostad står inför en ombyggnation, har relativt lite makt att påverka utgången och därmed sina möjligheter att bo kvar.

Tidigare forskning visar att de hyresgäster som tvingas flytta – vilket är en vanlig följd av kraftiga hyreshöjningar i samband med ombyggnationer – oftast är de med sämst ekonomi. Det finns exempel i undersökningen på att upp emot hälften av hyresgästerna i ett område inte klarar av att flytta tillbaka efter en ombyggnation.

Det är också hyresgäster i så kallade expansiva områden som riskerar att få de mest omfattande åtgärderna och därmed också de högsta hyrorna.

Det konstateras också i rapporten att fastighetsägares tal om boinflytande stannar vid fagert tal. I bästa fall kan hyresgästen påverka kosmetiska åtgärder som val av köksluckor. Men det mest avgörande, kostnaden för lägenheten, har man inget inflytande över och får heller ingen information om. Hyresgästen har oftast ingen aning om vad hyreshöjningen blir efter en ombyggnad. Att få välja kakelkvalitet utan att veta vad det kommer att kosta i kronor och ören varje månad är ett kvasiinflytande.

-Här måste vi i Hyresgästföreningen vara självkritiska, säger Barbro Engman, eftersom vi ofta har blivit involverade i processen först efter att de stora besluten har tagits och den så kallade åtgärdslistan har skrivits under. Då är utrymmet att verkligen påverka alldeles för litet.

Rapporten visar också att det finns möjligheter för hyresgäster att påverka, men bara om de lägger ned mycket tid och energi och använder sig av informella kanaler. Men engagemang, protester och mobilisering av motstånd är ändå ingen garanti för ett demokratiskt förfaringssätt – tvärtom visar rapporten att bostadsföretag, inklusive de allmännyttiga, i slutändan ofta gör som de vill ändå. Ibland genom att undanhålla information eller genom att utöva påtryckningar mot enskilda hyresgäster. Påtryckningar som i vissa fall kan liknas vid trakasserier, så att dessa hyresgäster ska ”gå med på” förslagen.

Rapporten visar också att Hyresnämnden har en tendens att döma till förmån för fastighetsägaren när det gäller fall där hyresgäster motsatt sig ombyggnadsplaner.

Tidigare forskning säger att upprustningsprojekt kan fungera som ”problemflyttare”; det vill säga, de som inte har råd att bo kvar flyttar till mindre attraktiva, ännu inte upprustade områden eller fastigheter. Denna rapport pekar i samma riktning.

-Slutsatsen man kan dra är att det som i teorin framställs som ett val för hyresgästen sällan är det, säger Barbro Engman. Har hyresgästen inte de ekonomiska resurserna att betala den nya hyran är det inte fråga om något val.

För mer information, kontakta:

Barbro Engman, förbundsordförande Hyresgästföreningen 070-524 28 66

André Johansson, pressekreterare Hyresgästföreningen 070-549 64 04