Fördelningspolitiskt skev budget från S-ledd regering

Den avskaffade värnskatten för höginkomsttagare kostar 6 miljarder och är regeringens enskilt största satsning i den budget som presenterats idag. I den fjärdedel av befolkningen med högts inkomster bor 64 procent i ägt småhus, 24 procent i bostadsrätt och 12 procent i hyresrätt.

  • -”Jämför vi med hela befolkningen, där 28 procent bor i hyresrätt, och i den fjärdedel av befolkningen med lägst inkomst där hälften bor i hyresrätt, så blir fördelningspolitiken i den här budgeten tydlig i sin skevhet, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen. Den som äger sitt boende, som fortsätter gynnas av ränte- och ROT-avdrag för 25 miljarder årligen, får ytterligare skattesänkningar”.

Samtidigt har regeringen aviserat att man tänker gå vidare med förslaget i januariavtalet om att låta fastighetsägaren själv sätta hyran i nyproducerade hyresrätter, utan möjlighet för hyresgäster att förhandla eller få sin hyra prövad.

  • -”Hyresgästernas grundtrygghet ligger i förhandlings- och bruksvärdessystemet. Att ersätta det med en modell där makten över hyran hamnar hos fastighetsägaren kommer att göra hyresrätten dyrare och mer otrygg. Som andel av inkomsten har 70 kvm nyproducerad hyra ökat i kostnader från 2007 till 2017. I genomsnitt har ökningen varit från 45% till 54% av en normal inkomst, och nu vill alltså regeringen göra det ännu lättare för fastighetsägaren att skicka notan till hyresgästen, säger Martin Hofverberg.

I budgeten aviseras att investeringsstödet för hyresrätter ska växlas upp till tre miljarder och att taket i bostadstillägget för pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor för den som är ogift. För gifta pensionärer höjs det från 2 800 till 3 500 kronor per månad.

  • -”Det är välkommet att regeringen höjer taket för bostadstillägget och att investeringsstödet återgår till sin tidigare nivå på 3 miljarder, säger Martin Hofverberg och fortsätter: ”Samtidigt har vi ett bostadsbehov som enligt Boverket uppgår till ca 67 000 nya bostäder per år, vilket kostar ca 250 miljarder att finansiera. Inte ens under toppåren nådde vi Boverkets mål och nu sjunker byggtakten drastiskt, vad är regeringens plan för att möta konjunkturnedgången? Hur vill regeringen förmå kommunerna att planlägga mer mark? Här saknas svar, avslutar Martin Hofverberg.