Fyra universitetsuppsatser om bostadsfrågor får stipendium av Hyresgästföreningen

Hyresgästföreningen premierar varje år ett antal studenter som har skrivit intressanta bostadsrelaterade uppsatser på universitetsnivå. I år belönas fyra uppsatser med 20 000 kronor vardera.

Gensvaret från studenterna har i år varit stort. Gemensamt för de fyra uppsatser som slutligen belönats med Hyresgästföreningens stipendium är att de berör bostadspolitiskt relevanta ämnen och uppvisar en kompetent metodbehandling på en strukturerad kvantitativ nivå.

De belönade uppsatserna behandlar bostadssegregationens påverkan på integrering på arbetsmarknaden för utrikes födda, statistisk avbildning av den bostadspolitiska diskursen i media och i riksdagens texter, bostadssegregationens påverkan på politiskt deltagande samt diskriminering i samband med lägenhetsuthyrning via Airbnb.

Följande fyra uppsatser belönas:

1.

Masteruppsats om bostadssegregationens påverkan på integrering på arbetsmarknaden för utrikes födda

Titel: The Impact of Segregation on Failing Labor Market Integration in Sweden – Causal or Not?

Författare: Adam Josefsson, Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen.

Uppsatsen utgår från ett väl belagt empiriskt samband: i kommuner med hög grad av segregation har utrikesfödda mycket högre arbetslöshet än inrikes födda. Genom att använda bland annat en tvåstegs regressionsanalys med en så kallad instrumentvariabel visar Josefsson att sambandet mellan arbetslöshet bland utrikes födda och segregation är spuriöst, det vill säga ett skensamband, och förklaras av att en tredje variabel är starkt kopplad till de två ursprungliga nämligen segregation. Ett stort arbetslöshetsgap är troligen symptom på att de utrikesfödda i kommunen har låg utbildning, svårt att hävda sig på arbetsmarknaden och svårt att hitta bostad annat än i mindre attraktiva områden.

Josefssons slutsatser är att fokus i det arbetsmarknadspolitiska arbetet bör ligga på att höja de utlandsföddas utbildningsnivåer och/eller förändra arbetsmarknadens funktionssätt om integrationen ska kunna förbättras. Det är däremot tveksamt om satsningar på att minska segregationen i sig har någon effekt på arbetsmarknadsintegrationen.

2.

Masteruppsats om statistisk avbildning av den bostadspolitiska diskursen i media och i riksdagens texter

Titel: Topic Modeling for Analysis of Public Discourse – Enriching Topic Modeling with Linguistic Information to Analyze Swedish Housing Policies

Författare: Anna Lindahl, Göteborgs universitet, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.

Lindahl använder ett språkteknologiskt verktyg som kallas för ämnesmodellering för att identifiera underliggande ämnen i textdatabaser från Sveriges riksdag och svenska nyhetstexter. Tekniken är en avancerad tillämpning av Baysiansk statistik och maskininlärning. För att förbättra precisionen och användbarheten utvärderar Lindahl tre språkliga filter: lemmatization, som minskar omfånget i textmängden genom att reducera orden till deras lemma, det vill säga grundform; dependency relations, som tar hänsyn till syntax samt part-of-speech, som märker orden med deras ordklass.

Lindahl finner att framför allt part-of-speech förbättrar ämnesmodelleringens statistiska passform och läsbarhet för människor. Lemmatisering minskar den mänskliga förståelsen av ämnena något men förbättrar den statistiska passformen i vissa fall. Dependency relations påverkar den mänskliga förståelsen av de modellerade ämnena negativt.

Lindhal har också utvecklat visualiseringar av ämnesmodelleringen som gör resultaten tillgängliga även för en bredare allmänhet. Visualiseringarna visar bland annat hur bostadsämnet sätts i samband med andra ämnen i svensk politisk debatt.

3.

Masteruppsats om bostadssegregationens påverkan på politiskt deltagande

Titel: How Residential Segregation in Sweden Affects the Political Participation of Immigrants.

Författare: Ruben Malmström, Adam Josefsson, Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen.

Malmström kombinerar enkät- och registerdata på områdesnivå i Göteborg för att med hjälp av regressionsanalyser undersöka individuella och kontextuella, det vill säga områdesberoende, faktorer för politiskt deltagande, bland annat i form av partimedlemskap.

Resultaten visar att skillnaderna i politiskt deltagande mellan områden främst kan förklaras på individnivå. Den enskilda individens egenskaper har ett mycket starkare förklaringsvärde än det område i vilket individen bor. Skrapar man på ytan syns ett annat mönster: att bo i ett fattigt område har en negativ effekt, medan det i själva verket har en positiv effekt att bo i ett invandrartätt område. Eftersom invandrartäta områden i realiteten också tenderar att vara fattiga äter den negativa effekten av fattigdom upp den positiva effekten av invandrartäthet, vilket resulterar i att det ser ut som att segregationen har en negativ effekt, men bara om man inte håller isär etnisk och socioekonomisk segregation.

Slutsatsen Malmström drar är att om man lyckas utjämna de socioekonomiska skillnaderna mellan bostadsområden skulle en högre invandrartäthet istället öka andelen partimedlemmar i ett område.

4.

Kandidatuppsats om diskriminering i samband med lägenhetsuthyrning via Airbnb

Titel: Diskriminering i delningsekonomin - Ett fältexperiment på Airbnb.

Författare: Claudio Bethencourt och Nima Farrahi, Stockholms universitet, Nationalekonomiska institutionen.

Bethencourt och Farrahi undersöker om det föreligger diskriminering på den svenska Airbnb-marknaden. De studerar skillnaden i andelen förhandsgodkännanden mellan gäster med arabiskklingande- och svenskklingande namn.

Analysen bygger på ett fältexperiment på Airbnb där 601 identiska bokningsförfrågningar skickades ut från 20 fiktiva personers gästkonton med arabiskklingande- respektive svenskklingande namn på utannonserade objekt i Stockholm, Göteborg och Malmö. Sannolikheten att få ett förhandsgodkännande för gäster med arabiskklingande namn i genomsnitt är 21,5 procentenheter lägre än för gäster med svenskklingande namn. Manliga gäster med arabiskklingande namn drabbas av diskriminering i högre utsträckning än kvinnliga gäster med arabiskklingande namn.

Airbnb har kritiserats för att uppmuntra till diskriminering då man kräver namn och uppmanar sina användare att ladda upp ett foto på sitt ansikte. För att få bukt med problemet föreslår Bethencourt och Farrahi att man finner en lösning där namn och bild spelar en mindre roll i uthyrningsprocessen.

För mer information kring stipendierna kontakta

Love Börjeson Senioranalytiker Hyresgästföreningen 072-231 38 27