Hur utbredd är handeln med svarta hyreskontrakt?

Hyresgästföreningen har i samarbete med opinionsundersökningsföretaget Novus genomfört en enkätundersökning om svarthandel med hyreskontrakt. Syftet var att se hur utbredd handeln med svartkontrakt är och vilka som är inblandade i handeln.

Undersökningen fokuserade på fem olika frågeställningar.

  • Hur utbredd är handeln med svarta hyreskontrakt?
  • Vilka aktörer är inblandade?
  • Vilken typ/storlek av lägenhetsobjekt är vanligast förekommande i samband med svarthandel av kontrakt?
  • Finns det grupper eller områden som utmärker sig?
  • Vilka belopp rör det sig om?

Resultatet visar att handel med svartkontrakt är ett problem för dem som drabbas. Det är samtidigt av en så liten omfattning att formen och villkoren för hyresrätten som upplåtelseform, inklusive tillhörande bytesrätt, inte kan ifrågasättas med anledning av handeln av svarta hyreskontrakt. Knappt fem procent har någon gång betalat för ett hyreskontrakt.

Även om svarthandel med hyreskontrakt är ett mycket begränsat fenomen generellt, är det mer utbrett i storstadsområdena och bland yngre. Det visar även en tidigare undersökning kring frågan som gjordes inför att Hyresgästföreningen lanserade Unga vuxnas boende i maj 2017.

– Koncentrar man frågorna till gruppen unga hyresgäster under 30 år i Storstockholm är nivån 18 procent. I storstadsområdena generellt ligger nivån på 13 procent, säger Love Börjeson, senior analytiker på Hyresgästföreningen och rapportförfattare.

Det är framför allt hyreskontrakt på små lägenheter det handlar om, det vill säga ett rum och kök. Dessutom är de belopp som det talas om relativt begränsade, i snitt lite drygt 17 000 kronor.

– Det verkar som att det vanligaste är att man tvingas betala svart för sin första hyresrätt med förstahandskontrakt. Det tyder på att bytesrätten i sig inte är det stora problemet i sammanhanget eftersom de som betalar svart är personer som inte redan har ett kontrakt och därmed inte har något att byta med.

Resultatet visar också att fastighetsägare/mäklare och hyresgäster kräver ersättning för ett hyreskontrakt i lika stor omfattning.

– Bilden av långa byteskedjor där betydande belopp flödar mellan hyresgäster stämmer alltså inte med resultaten i den här studien, säger Love Börjeson.

Det finns antydningar i studien att handel med kontrakt också kan förekomma i viss utsträckning för de riktigt stora lägenheterna. Beloppen är då högre och betalningarna går till mäklare snarare än till fastighetsägare eller hyresgäster. Studien är dock för liten och resultaten för osäkra i denna fråga för att man ska kunna dra långtgående slutsatser av just detta.

– Även om förekomsten av handel med hyreskontrakt är relativt begränsad finns det en grupp som är särskilt utsatt och det är unga som försöker få in en fot på bostadsmarknaden. Den stora anledningen till det är just bristen på hyresrätter, säger Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen.

– Med fler bostäder som människor har råd att efterfråga så ökar också möjligheten för fler att hitta ett boende på rätt sätt. Men det kräver ett större samhällsfokus på inte bara att det byggs utan på vad som byggs och för vilka, säger Marie Linder.

För mer information:
Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen, 070-546 26 94
Love Börjeson, senior analytiker Hyresgästföreningen, 072-231 38 27