Myten om segregationens orsaker

Segregationen orsakas av att invandrare väljer att bo nära varandra. Det är ett påstående som ständigt upprepas i debatten om segregation och integration. Men enligt Irené Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet, är det inget annat än en seglivad myt.

  • Det handlar om allt annat än egna val, säger Irené Molina. Den etniska segregationen beror inte på enskildas preferenser och val av boendemiljö. Det är i stället en väldig mängd politiska beslut och även avsaknad av beslut som lett till den segregation vi har.

Irené Molina är en av forskarna i kollektivet CRUSH som tidigare i år gav ut boken 13 myter om bostadsfrågan. Nyligen deltog hon i första delen av seminarieserien CRUSH Talks i Göteborg för att tillsammans med tre forskarkollegor dissekera ett antal av de vanligast förekommande myterna i bostadsdebatten.

Att forska om boendesegregation ur ett etniskt perspektiv betraktades när idén lanserades som en icke-fråga berättar Irené Molina. Alla sade sig ju veta att segregationen orsakades av att invandrare vill bo nära varandra, inte umgås med svenskar, hålla ihop, tala sitt eget språk och hålla fast vid sin egen kultur och traditioner.

Men Irené Molinas forskning visar att det generellt inte alls förhåller sig på det viset. Snarare är förklaringen att invandrade grupper oftast hänvisas till vissa områden, ofta miljonprogrammens förorter där det är lättare att få lägenhet, än att det handlar om ett fritt val.

Samtidigt förstärks segregationen av att mer resursstarka samhällsgrupper som har betydligt större möjligheter att välja var de vill bo ratar vissa stadsdelar som därmed blir allt mer stigmatiserade.

I stället väljer de stadsdelar/områden som upplevs som stabila och socialt trygga.

Det finns historiska förklaringar till den här utvecklingen, menar Irené Molina. När miljonprogrammets bostäder byggdes separerades olika upplåtelseformer effektivt från varandra vilket delvis berodde på de statliga räntesubventionsregler som rådde då. Men också trafikpolitiken spelade in.

  • Med hjälp av trafiksepareringsprtinciperna blev de olika områdena tre separerade öar av privatägda villor, kooperativa bostadsarätter och allmännyttiga hyresrätter, konstaterar Irené Molina.

Sedan dess har det Irené Molina kallar den ”i huvudsak statsledda segregationen” övergått till att bli en markmadsledd sådan.

  • Bostadssegregationen bör ses som ett resultat av bland annat en bostadspolitik med avreglering och marknadsanpassning och en av politiken främjad gentrifieringsprocess, skriver Irené Molina i 13 myter om bostadsfrågan, där hon också konstaterar att omvandling av hyresrätter till bostadsrätter och renovering av miljonprogrammen är nutida bidragande orsaker.

Utöver Irené Molina deltog även forskarna Catharina Thörn, Bo Bengtsson och Stig Westerdahl i första delen av seminarieserien CRUSH Talks.