Marknadshyror ger dyrare hem

VLT:s ledarsida efterlyste den 20 maj "mer inslag av marknadshyror" på den svenska bostadsmarknaden som ett recept för att få fart på byggandet.

Påståendet är delvis en reaktion på den rapport om marknadshyror som Hyresgästföreningen låtit konsultföretaget Ramböll ta fram.

Rapporten visar att införandet av marknadshyror skulle leda till dramatiska hyreshöjningar, i Stockholms kommun över 60 procent. Kostnaderna för hushållen att hyra sin bostad skulle öka med 17 miljarder kronor varje år.

Marknadshyror förväntas av dess förespråkare att öka lönsamheten i att bygga hyresfastigheter och på så vis ge fart åt byggandet. Men att bygga och äga hyresfastigheter är en mycket lönsam affär redan i dag.

Enligt IPD fastighets-index är just hyresfastigheter en av de investeringar som ger bäst avkastning och har så varit under ett flertal år. 2014 var totalavkastningen den högsta sedan 2005.

Verkligheten är också den att det redan i dag går bra att bygga dyra hyresrätter. Systemet med presumtionshyror är skapat för att underlätta för byggföretagen att få de ekonomiska kalkylerna att gå ihop.

Dessa hyresnivåer ligger i storstadsområdena på maxgränsen för vad människor har råd, och vilja, att betala. Ta till exempel Norra Djurgårdsstaden där du får betala nästan 12 000 kronor för en tvårummare. Trots höga hyresnivåer har den friare hyressättning som presumtionshyresmodellen medfört inte skapat den byggexplosion av bostäder som behövs i Sverige i dag.

Det finns mycket att göra för att underlätta bostadsbyggande och framför allt byggandet av hyresrätter med rimliga hyror som människor har råd att bo i. Vi är helt övertygade om att några av nycklarna är en rättvisare beskattning av olika boendeformer, statlig investeringsstimulans och en mycket mer aktiv roll för både stat och kommun.

Det skapar betydligt fler nya bostäder än en enögd tilltro till marknaden.

Tomas Östling, ordförande Hyresgästföreningen Västerås