Information om cookies

Vi använder cookies för att ge dig en bättre webbupplevelse och för att mäta hur webbplatsen används. Vad hanterar vi för data

Hyresgästerna 2020
Hyresgästföreningen

Hyresgästerna 2020

Hyresgästföreningen har frågat 4 089 svenskar om deras boendesituation. Trivseln i bostaden är hög både bland hyresgäster, husägare och bostadsrättsägare, men den ekonomiska utsattheten är större och bostadsbristens konsekvenser mer kännbara bland hyresgäster. 8 av 10 tycker att bostadsbristen är ett allvarligt politiskt problem som måste lösas. Budskapet från enkätsvaren är tydligt: BYGG BORT BOSTADSBRISTEN!

Livsvillkor och åsikter bland Sveriges hyresgäster 

Bostadsbristen gnager på tryggheten. Värst är det för unga och ekonomiskt svaga hushåll, men stressen som bostadsbristen orsaker är uppenbar för alla. 2 av 10 invånare har de senaste två åren tvekat inför ett större livsval som att flytta, påbörja ett nytt jobb eller en ny utbildning, på grund av bostadsbristen. Varannan ung har gjort samma sak. 
 
Syftet med undersökningen är att kartlägga svenskarnas boendesituation och deras bostadspolitiska åsikter. Fokus är att belysa hur det skiljer sig mellan olika upplåtelseformer, men andra uppdelningar görs när det är relevant, som när pensionärer eller unga sticker ut som grupp. Särskilt fokus ligger på att beskriva hyresgästernas verklighet. 
 
Hyresrätter är vanliga över hela landet. I den genomsnittliga kommunen är var femte hushåll ett hyreshushåll. Vanligast är hyresbostaden bland 20–30 åringar. I övriga åldersgrupper är småhuset den vanligaste boendeformen. 
 
Väljarmässigt är de flesta partier väl representerade bland hyresgästerna. Enkätsvaren visar entydigt hur befolkningen anser att bostadsbyggandet ska öka, oavsett partisympati eller boendeform. De flesta ser att nya samhällen, stadsdelar och högre hus är vägen fram – att det bör byggas mer på höjden och grönområden behöver värnas. Bland de som äger sina bostäder svarar varannan att bostadsbristen ska byggas bort, även om det skulle riskera att sänka värdet på deras egna bostäder med upp till 10 procent. Marknadshyror däremot, är ingen grupp för.

Varje anständigt samhälle måste ge plats för människor att följa sina drömmar och erbjuda trygghet och stabilitet i tider av oro. När det gäller bostadsmarknaden har politikerna ignorerat detta allt för länge. Det måste vara slut med det nu. 

Därför kräver Hyresgästföreningen att regeringen tar fram en plan för att: 

  • Säkerställa trygghet för alla individer som drabbas medicinskt och ekonomiskt av coronakrisen genom att höja bostadsbidrag och inrätta en hyresfond.
  • Säkra ett högt stabilt byggande, via finansiella stöd till nyproduktion och krav på att kommuner ska planera för många fler nya bostäder än de gör idag. Särskilt i välmående kommuner där många vill bo. 
  • Likställ beskattningen mellan hyrt och ägt boende. Idag ger skatterabatter och avdrag fördelar för den som har råd att äga sin bostad. Vi vill se en skattereform som säkrar rättvisa villkor mellan hyrt och ägt. 
Hyresgästers livsvillkor
Hyresgästföreningen

Hyresgästernas livsvillkor

En stor del av Sveriges befolkning, ungefär en tredjedel, hyr sin bostad. Hyresgäster är vanliga i nästan alla kommuner och spridda över hela landet, även om det är vanligare att hyra sin bostad i områden med mycket lägenheter. Runt våra stora städer finns de kommuner som både har störst och minst andel hyresrätter och mellan dessa är skillnaden mycket stor. 
 
Därtill framkommer det att befolkningen varierar mellan olika upplåtelseformer. Det mest tydliga är hyresrättens funktion som viktigt bostadsalternativ för den som är mellan 20 och 30 år. Därefter är småhus den vanligaste boendeformen. Men inte i Stockholms län, vilket förmodligen beror på att småhus helt enkelt utgör en mindre del av alla bostäder i regionen. 
 
Hyresgäster lever oftare på marginalen, har oftare högre boendekostnader och lägre inkomster än de i ägt boende. Av det följer att färre bland hyresgästerna anger att de kan spara pengar, jämfört med andra grupper. Det går att måla en mörk bild för den som vill. Men skillnaderna är sällan särskilt stora, andelen hyrgäster som kan spara är 79 procent, medan andelen bland småhusägare är 85 procent. Inkomst och ålder är de två tydligaste skillnaderna mellan de som bor i ägt boende och de som hyr. Till stor del hör de ihop, unga har små inkomster och bor i hyresrätt, men troligen kommer flera av de unga ett tiotal år senare bo i ett ägt boende och ha en högre inkomst.  
 
Det är emellertid inte hela bilden. Äldre kvinnor är en grupp som oftare inte kan spara och även bland hyresgäster finns många barnfamiljer med försörjningsansvar. Sjukskrivning och arbetslöshet är en större oro för de som bor i hyresrätt än andra boendeformer. 

Bostadsbristens konsekvenser
Hyresgästföreningen

Bostadsbristens konsekvenser

I enkäten fick respondenterna först ta ställning till huruvida de anser att Sverige lider av en brist på bostäder och i vilken utsträckning de själva anser att det är ett problem. Därefter följde frågor om hur respondenten själv har bevittnat eller känt av konsekvenser av bostadsbristen.  
 
Många känner av bostadsbristen genom egna erfarenheter eller av att familj och vänner drabbas. Hyresgäster och unga är särskilt drabbade, men även bland en ekonomiskt stark grupp som småhusägare är bostadsbristen närvarande. Det kan leda till att människor tvekar inför större livsval, eller känner oro inför hur barnen ska kunna flytta hemifrån.  
 
Bostadsbristen drabbar inte bara individerna. När bostadsbristen står i vägen för chanser och livsval hindras även ekonomin från att fungera på ett effektivt sätt. På så vis avtar produktivitet och tillväxt i hela samhället. De med svagare ställning drabbas värst. Tydligast syns det på gruppen unga som ofta bor sämre och oftare tvekar inför de stora valen just på grund av bostadsbristen.  
 
Att betala svarta pengar för att få ett bostadskontrakt på en hyresrätt är ovanligt, men något mindre ovanligt i Stockholm. Äldre över 50 år har oftare köpt ett kontrakt på det sättet än de som är yngre än 50 år.

Åsikter om bostadspolitik
Hyresgästföreningen

Åsikter om bostadspolitik

I lokal och nationell samhällsdebatt förekommer ofta förslag och åsikter rörande bostadsfrågor i allmänhet och nybyggnation i synnerhet. Olika särintressen gör då ofta, med kraft, sin röst hörd medan andra som kanske tycker annorlunda är tysta. För att ta reda på vad folk i allmänhet tycker i boendefrågor ställde vi en rad sådana i enkäten. Vi frågade om väljarsympatier, något som vanligen varier över tid. De flesta partiers stöd skiljer sig inte efter boendeform och nästan alla tycker att bristen på bostäder är ett allvarligt samhällsproblem. 
 
Därtill tycker de flesta att bostadsbristen är ett problem som individer och marknaden inte kan lösa på egen hand, utan anser att politiska initiativ behövs. När det gäller vad som ska byggas är alla inne på hyresrätter, det gäller även för sympatisörer till KD – ett parti som vanligen fokuserar på småhus.  
 
Fler grannar är det få som önskar, men om städerna nu ska förtätas visar enkäten att nybyggnation på industrimark och högre hus är en bra väg att gå. Mer populärt är det att bygga fler nya stadsdelar och samhällen. På frågan “Om åtgärder som löste bostadsbristen skulle sänka värdet på din bostad med 10 procent, skulle du tycka att det var önskvärt?” svarade 48 procent “Ja”. Ingen grupp är för att införa marknadshyror. Inte heller bland sympatisörer till partier som driver frågan.