Unga vuxnas boende 2017

213 000 unga vuxna bor hemma hos sina föräldrar trots att de hellre skulle bo på ett annat sätt. Det visar rapporten Unga vuxnas boende i Sverige som Hyresgästföreningen publicerat sedan 1997 och därför firar 20-årsjubileum idag.

Rapporten Unga vuxnas boende i Sverige 2017 visar att det råder ett stort gap mellan hur unga vuxna bor och hur de vill bo. Det råder också ett stort gap mellan bostadsbyggandet och efterfrågan på bostäder.

Lite drygt 57 procent av Sveriges unga vuxna bor i egen bostad - det vill säga bostadsrätt, eget hus eller hyresrätt med förstahandskontrakt, ellerstudentbostad. Det är den lägsta uppmätta andelen någonsin. En bidragande orsak är att andelen unga vuxna med egen hyresrätt har minskat. Samtidigt har andelen som bor kvar hemma eller i osäkra upplåtelseformer ökat.

Knappt en fjärdedel av dem som har flyttat hemifrån, nästan 200 000 personer, bor inte i egen bostad utan i andra hand, inneboende eller annat.

Drygt 24 procent av alla unga vuxna bor hemma hos sina föräldrar. 1997 var motsvarande andel 15 procent. Av de som bor hos sina föräldrar skulle drygt 80 procent vilja flytta hemifrån det närmaste året, det motsvarar 213 000 personer.

Dessutom visar årets undersökning att de som bor hemma generellt sett har betydligt sämre ekonomi och större ekonomisk utsatthet än de som har flyttat hemifrån. Exempelvis är arbetslösheten högre bland de hemmaboende än de som har eget boende. Det blir en slags uppskjuten vuxenhet.

Undersökningen visar också att även de unga vuxna som har flyttat hemifrån har relativt hög ekonomisk utsatthet jämfört med andra grupper. Nästan 70 procent av alla inneboende saknar till exempel kontrakt för sitt boende vilket gör dem särskilt utsatta.

Drygt fyra av tio unga mellan 20-27 år, alltså 365 000, som har flyttat hemifrån har inkomster som ligger under Konsumentverkets basnivå. Nästan var fjärde, 193 000 unga vuxna, lever dessutom under den gräns som Kronofogden har som lägstanivå att behålla vid skuldsanering.

Det är extra allvarligt eftersom vi kan visa att de unga vuxna som är mest utsatta också har svårast att påverka sin situation. Det råder med andra ord ett bakvänt förhållande mellan utsatthet och möjligheter: de som har störst anledning att flytta om möjligheter dyker upp på en annan ort, hindras av bostadsbristen och den utsatthet som följer i bostadsbristens spår. Det blir ett moment 22.

Följden blir att många unga vuxna tvekar inför att bilda familj eller att flytta till jobb och utbildning. I förlängningen innebär det för samhällets del att unga vuxnas drivkraft och talang inte kommer till sin rätt där den bäst behövs.

Som en del av riksrapporten har det även gjorts tre separata regionala rapporter som beskriver boendesituationen för unga vuxna i Göteborg, Malmö/Lund och Stockholm.

Hyresgästföreningen föreslår:

– Inför en kommunal bostadsgaranti för unga upp till 25 år
– Staten behöver ytterligare stimulera byggandet av hyresrätter med hyror människor har råd att efterfråga. Satsningen på statligt investeringsstöd är ett steg på vägen
– Jusatera den skattemässiga obalansen mellan olika bostadsformer
– Koppla ihop satsningar på infrastruktur med krav på att det byggs hyresrätter ännu tydligare
– Använd både statens och kommunernas mark på ett offensivt sätt för att bidra till ett ökat byggande av hyresrätter
– Kommunerna har ansvar för bostadsförsörjningen. De måste skaffa fram planer för bostadsbyggandet och använda sina allmännyttiga bostadsföretag till det de är till för - bygga och förvalta hyresrätter utifrån de behov som finns
– Låt allmännyttan ta ett större ansvar och spela en viktigare roll i byggandet av hyresrätter med hyror som människor har råd att efterfråga

Förslaget om bostadsgaranti:

Idén om en bostadsgaranti för unga vuxna upp till 25 år är ett av flera verktyg för att fler unga ska få möjlighet att flytta hemifrån. Det handlar framför allt om att kommunerna har ett ansvar att få fram de bostäder det finns störst behov av.
Framgångsrika varianter på bostadsgaranti eller riktade kösystem för unga har prövats i flera kommuner, bland annat Sundbyberg och Helsingborg. I Sundbyberg garanterades till exempel alla mellan 16-25 år som var skrivna i kommunen, ställt sig i bostadskön när de var 16 år och hade en inkomst ett förstahandskontrakt senast när de fyllde 25 år.
Effekten av dessa insatser blir dubbel: de kommunala bostadsbolagen får i uppdrag att möjliggöra fler bostäder och styr därmed tydligare produktionen mot bostäder som unga vuxna kan efterfråga och fler unga vuxna får därmed möjlighet att starta sina vuxenliv på riktigt. Det blir en vinst både för individ och samhälle.
Statens ansvar för att möjliggöra för fler unga vuxna att flytta hemifrån behöver också stärkas, till exempel genom att tydligare sätta press på kommunerna att bygga bostäder unga vuxna har råd att efterfråga.

Fakta om rapporterna:

Hyresgästföreningen har undersökt hur Unga vuxna bor vartannat år sedan 1997, detta är elfte året undersökningen genomförs. SKOP har under mars-april 2017 ställt frågor till 4 211 unga vuxna mellan 20 och 27 år kring hur de bor, deras boendeekonomi, hur de vill bo och hur de ser på sina möjligheter på bostadsmarknaden. Urvalet är uppdelat på fyra grupper; Malmö/Lund, Göteborg, Stockholm och övriga riket. Enkätmaterialet har kompletterats med öppen statistik från SCB och Boverket. 

Rapporten är författad av Love Börjeson tillsammans med Stefan Runfeldt.

Vill du också göra skillnad?

När du engagerar dig i Hyresgästföreningen kan du verkligen göra skillnad och förbättra både för dig själv och för andra hyresgäster.