Statligt stöd för nyproduktion av hyresrätter i Europa

Med hjälp av Ernst & Young har vi undersökt statligt stöd för byggande i sex länder inom EU. Slutsatsen i rapporten är entydig. Samtliga undersökta länder; Frankrike, Österrike, Tyskland, Nederländerna, Danmark och Finland, har - till skillnad från Sverige - olika former av statliga stöd för att stimulera produktion av hyresrätter och en tydlig statlig bostadspolitik.

Utformningen av systemen skiljer sig åt liksom omfattningen. Men i till exempel Frankrike skjuter staten till enorma summor för att stödja bostadsbyggandet, liknande stöd finns i Österrike och Tyskland.

-I den här frågan behöver vi lära av Europa. För att få fart på bostadsbyggandet i Sverige måste det till balanserade ekonomiska villkor mellan upplåtelseformerna, tydliga politiska initiativ och inte minst en statlig stimulans för byggandet av hyresrätter. Annars blir regeringens löfte om 250 000 nya bostäder fram till 2020 bara tomma ord, säger Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen.

-Bostadsbristen är en hämsko för hela samhället. Vi behöver bygga en mångfald av nya bostäder, inte minst hyresrätter med rimliga hyror. Och det handlar inte om att bygga billigt för resurssvaga grupper eller göra särlösningar där stora grupper av människor med låga inkomster ska tvingas sökas ekonomiskt stöd för att kunna bo. Sverige har - och ska ha - en mer ambitiös bostadspolitik än så.

-De allmännyttiga bostadsbolagen är till för alla inkomstgrupper. Landets kommuner har både en fantastisk möjlighet och ett stort ansvar att se till att de kommunala bolagen används på bästa sätt för att skapa ett byggande värt namnet. Men det behövs också engagemang och initiativ från staten, säger Marie Linder.

Rapporten visar att systemen för att stimulera bostadsbyggande i de undersökta länderna är Statligt stöd för bostadsproduktion. Flaggor.inriktade på två saker. Dels att förstärka människors möjligheter att efterfråga och klara sina boendekostnader, dels att stimulera utbudet av bostäder genom stöd till dem som bygger.

I de undersökta länderna förekommer bland annat förmånliga lån för byggande, direkta stöd för byggande av bostäder för låginkomsthushåll, statligt subventionerad uppstartshjälp, bostadsfonder, lånegarantisystem i flera nivåer, energieffektiviseringsstöd, bostadsbidrag och så vidare. I flera länder finns även kombinationer av dessa stöd. Just Österrike kan ses som en förebild. Där riktar staten en procent av BNP till bostadssektorn. Skulle Sverige satsa lika mycket så skulle det motsvara cirka 36 miljarder kronor. Varje år.

-Vår rapport visar tydligt att statligt engagemang i byggandet är inte något unikt inom EU. Det är snarare så att det är dagens Sverige som sticker ut med ett extremt motstånd mot statliga ekonomiska stimulanser, säger Marie Linder.

Stora delar av Sveriges bostadsbestånd har dessutom byggts med stöd från stat eller kommun. Det har funnits räntebidrag, paritetslån, investeringsstöd och andra former av stöd under 1900- och början på 2000-talet.

-Det är både rimligt och effektivt att staten stöder bostadsbyggandet. Det är en överlevnadsfråga för hela samhället att människor har möjlighet att flytta till och från jobb och studier och förändra sitt boende efter sin rådande familjesituation.

Som komplement till statliga stimulanser har Hyresgästföreningen även presenterat en rad andra förslag för att öka nybyggnationen av hyresrätter. Till exempel behöver statens och kommunernas mark planeras och användas på ett mer effektivt sätt. Det behöver erbjudas rimliga mark- och exploateringsvillkor för att öka produktionen av hyresrätter. Många kommuner behöver dessutom förstärka bemanning och kompetens för att kunna hantera en ökad bostadsproduktion.

Ladda hem rapporten

Finansieringssystem för nyproduktion i vissa Europeiska länder (PDF)