Vem vinner och vem förlorar på marknadshyror?

Med jämna mellanrum dyker kravet på avreglering av hyresmarknaden och införande av marknadshyror upp. Främst är det ekonomer som för fram kraven i tron att ekonomiska teorier om fri prissättning och utbud och efterfrågan är enkelt tillämpbara på bostadshyresmarknaden. Men historien har gång på gång visat, både i Sverige och i andra länder, att så är inte fallet.

Eftersom bristen på fakta är så utbredd i debatten om marknadshyror gav Hyresgästföreningen Ramböll Management Consulting i uppdrag att göra en analys och kartläggning av frågan. Syftet var att se vad det blir för kostnader för både samhälle och människor om det införs marknadshyror, i stället för den konsumentlagstiftning med gemensamt förhandlade hyror som finns idag.

Resultatet av analysen förvånade en hel del. Att de fastighetsägare som äger hyresrätter idag vinner och hyresgäster förlorar på införande av marknadshyror är ju uppenbart för de flesta. Men att de privata fastighetsägarna skulle tjäna 10 miljarder per år medan hushållen förlorar över 17 miljarder bara i Stockholms län förvånar ändå en hel del. Och då är många sociala kostnader för hyresgäster och samhälle inte medräknade.
Dagens system balanserar olika intressen och möjliggör både vinster för fastighetsägarna och boendetrygghet för landets tre miljoner hyresgäster. Det finns därför många skäl att stå upp för den svenska modellen med en konsumentlagstiftning som balanserar olika intressen.