Bostad 2030 tar sig an de tuffaste frågorna: marken, pengarna och kommunernas makt

Bostad 2030, en delegation initierad av Hyresgästföreningen för att lägga grunden för en ny och kunskapsbaserad bostadspolitik, har presenterat sitt slutbetänkande.

Delegation Bostad 2030 är ett oberoende forsknings- och kunskapsprojekt, lett av Anders Sundström, som haft uppdraget att lyfta bostadsfrågan och bidra till nya lösningar inom bostadspolitiken. Nu har delegationen presenterat sitt slutbetänkande och sina förslag för hur man kan bygga bra bostäder där människor har råd att bo.

 Delegationens förslag är ett gediget och intressant helhetsgrepp om den bostadspolitiska utmaningen. Alltför mycket av debatten kretsar kring enskilda förslag som inte kommer åt helheten. Delegationen tar sig an de tuffaste frågorna; marken, pengarna och kommunernas makt, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.

De fyra förslagen för fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder är:

  • En nationell bostadsförsörjningsplan
  • En aktiv utbudspolitik avseende tillgång till mark för byggande 
  • En ny konjunkturstabil bostadsfinansiering som inte driver på hushållens skuldsättning 
  • Ett effektivare byggande genom konkurrens som premierar innovation och utveckling

Önskar större konkretion

De senaste 25 åren har risktagandet för nyproduktion legat på hushåll, företag och privata banker samtidigt som kommunerna har använt mark som intäktskälla snarare än en strategisk tillgång i samhällsplaneringen, vilket har gjort att det byggts för lite och att det som byggts har blivit alldeles för dyrt.

– Delegationen vill få fram ett högt och jämnt byggande över tid, till rimliga kostnader. För att åstadkomma det väljer man att detaljstyra kommuner och byggbolag genom hyrestak i kommunala upphandlingar samt ett statligt bostadskreditinstitut som ska garantera finansiering när marknaden drar öronen åt sig. Det finns två invändningar här. Jag ser hellre att hyressättningen lämnas åt parterna. Om finansiering finns på plats som ger bättre kalkyler och ett tillräckligt utbud, så kommer hyresnivåerna att pressas ned alldeles oavsett om det finns hyrestak eller ej. Hyresgästföreningen blir då stärkt i sin förhandlingsroll och kan på sikt förhandla all nyproduktion enligt bruksvärdesprincipen, det vill säga enligt hyresgästernas generella värderingar som om marknaden var i balans.

 Det andra är att jag vill se större konkretion på utformningen av Bostadskreditinstitutet. För att ett sådant institut ska fungera marknadskompletterande, det vill säga ta sig an de stora finansieringsbehov som hushållen och de privata bankerna lämnar efter sig när konjunkturen vänder nedåt, så behöver man göra andra riskbedömningar än vad marknaden gör. Annorlunda uttryckt måste institutet fortsätta finansiera nyproduktion även när vakansrisken börjar öka. Det finns i förslagets andemening, men jag saknar konkretion, säger Martin Hofverberg.

Hyresgästföreningen vill ha en initierad bostadspolitisk debatt

 Vi vill att valrörelsen men också tiden efter valet ska präglas av en initierad bostadspolitisk debatt med målet att våra önskemål ska tas om hand i en framtida bostadspolitisk överenskommelse. Att finansiera Bostad2030 är ett uttryck för den ambitionen. Vad Hyresgästföreningen tycker står i vår bostadspolitiska vägvisare och bestäms av medlemmarna, så där har inget förändrats. Men att på det här sättet lyfta en annan avsändare som har spännande förslag kan vända debatten i den riktningen vi vill, och det gynnar landets hyresgäster, avslutar Martin Hofverberg.