Förklara förhandlingsresultatet

Tusentals förtroendevalda förhandlar varje år om hyran för sina grannar. Om resultatet blir bra – då får de mer att köpa mat för. Sämre resultat – mindre att handla för. Så när vi träffar våra grannar dagen efter förhandlingen gäller det att kunna förklara så att de förstår. Sådana förklaringar är Kenneth Brunhoff i Burlöv utanför Malmö duktig på. ”Väldigt lågt. Så glad jag blev.” ”Blev det inte värre?!” är reaktioner på hans senaste uppgörelse.

Det räcker inte med att vi förhandlare vet att den senaste
förhandlingen var bra – så länge medlemmarna inte förstår det är bara halva jobbet gjort.

– Jo, så är det förstås, säger Kenneth Brunhoff, förtroendevald förhandlare i Burlöv.

Är det svårt att förklara en uppgörelse om hyror?

– Både ja och nej. Att redogöra för varför höjningen blev som den blev, fortsätter han, är väl inte så svårt. Men att förklara alla taxor, för att ta ett exempel, som politikerna höjer varje år och som vi förhandlare mer eller mindre får expediera vid förhandlingsbordet, det kan vara lite knepigt.

För att se hur Kenneth jobbar med informationen har vi bjudit in fyra medlemmar till Hyresgästföreningens expedition i Burlöv. Vid ett bord nere i källaren sitter snart två par, Mari-Anne och Jan Kjellander, något äldre, och Tony Tillberg och Maggan Lundström, något yngre. 

Samtliga, inklusive Kenneth själv, bor inom Burlövsbostäder, ett allmännyttigt företag med 2 500 lägenheter. Burlöv ligger en knapp mil nordost om Malmö. Den senaste uppgörelsen innebar 0,76 procent för 2017 och 0,59 procent för 2018. Det är en av de bättre uppgörelserna i region södra Skåne. Burlövsbostäder har bra ekonomi, börjar Kenneth. Vi förtroendevalda har bra stöd av de anställda. Vi har också en bra relation med bolaget.

– Vi har också goda argument som att köpkraften är låg i kommunen – de boende tål inte så höga hyror, fortsätter Kenneth.

De fyra runt bordet nickar instämmande och Jan Kjellander
utbrister:

– 0,76 procent, det var väldigt lågt. Så glad jag blev.

– Blev det inte värre?! Så reagerade jag, säger Tony Tillberg.

Men varför måste hyrorna höjas varje år, det är väl ingen naturlag? undrar Maggan Lundström.

– Nej, det är ingen naturlag, svarar Kenneth. Visst, vi kan säkert förhandla ner hyreshöjningen till noll något år men så händer det plötsligt något med skatter eller räntor och så är behovet av höjning större nästa år.

Då kan det bli högt och det gör ingen nöjd. Det är bättre, tycker jag, med små, jämna steg än plötsliga höga, eller hur? Kenneth tittar på Jan och de andra som håller med.  

Tvåårsavtal – hur ser du på det? undrar Mari-Anne.

– Det beror på nivåer och omständigheter. Är vi hyfsat säkra på att låga höjningar under två år är hållbart och inte ger ett stort höjningsbehov år tre, ja, då är det bra. Men i ett osäkert läge är det bättre med en kortare avtalstid.

Är ni medvetna om, frågar nu Kenneth de fyra runt bordet, att bolagen i södra Skåne inför förhandlingarna sneglar på varandra och jämför krav och utfall?

– Nej, så konstigt, varför gör de det? 

– Jo, ibland får vi höra från bolag A som vi förhandlar med att företag B i grannkommunen fått X procent i höjning och då vill bolag A ha lika mycket. Nej, svarar vi från Hyresgästföreningen, vi kan inte ta hänsyn till vad andra får, förhållandena går inte att jämföra. Men i en annan situation kan vi vända på steken och säga till motparten: Titta på bolag Y i grannkommunen, så liten höjning de fick, så här mycket kan ni inte begära..!

Alla ler runt bordet. Det blir lite svårare för Kenneth att på en fråga förklara vad systematisk hyressättning är. Det håller på att införas hos Burlövsbostäder. Han lägger elegant ut texten och förklarar mycket pedagogiskt hur det hänger ihop.

– Gallimattias! säger Jan. 

Men då syftar han inte på Kenneths förklaring utan att han inte tror på metoden.

– Det handlar om rättvisa hyror, invänder Kenneth. För att tala dataspråk, fortsätter han, så finns det buggar i systemet … Likadana lägenheter har olika hyror – och det är väl inte bra?

Nej, det tycker förstås ingen.

– Men det här blir mycket lättare att förstå när vi längre fram kommer med konkreta exempel, tröstar Kenneth.

På slutet behandlar diskussionen om Hyresgästföreningen gör någon skillnad när det gäller att förhandla om hyrorna.

Tony: Utan Hyresgästföreningen´hade Burlövsbostäder kunnat höja så in i helvete!

Jan: Hyresgästföreningen gör en stor, positiv skillnad. Det brukar jag säga till dem som inte är medlemmar. Gå med ni också, det gör skillnad!

Fem tips: Bra kommunikation efter en förhandling

1 Berätta så rakt som möjligt, skönmåla inte. Utan ”så här blev det”.

2 Så här ser det ut i omvärlden, här är faktorer som räntehöjningar som påverkar oss också.

3 Politikerna höjer taxor som höjer hyror. Tala med den politiker som du röstar på och fråga varför fjärrvärmen, sophanteringen och vattentaxan måste höjas så mycket.

4 Lägg mycket jobb på information inför och efter förhandlingen. Medverka gärna på bomöten. Glöm inte Facebook och andra sociala medier eller närradion om ni har en sådan.

5 När du kommunicerar – försök att se människan du har framför dig och anpassa ditt sätt och dina argument efter honom eller henne. Ställ gärna frågor själv om hur hyreshöjningen drabbar.

Reportaget har tidigare publicerats i Hyresgästen nummer 5 2017.

Varför höjdes våra hyror just så här mycket? Förhandlaren Kenneth Brunhoff förklarar så gott han kan för Tony Tillberg och Maggan Lundström. Foto: Johan Klintberger

Vill du också göra skillnad?

Som förtroendevald kan du verkligen göra skillnad och förbättra både för dig själv och för andra hyresgäster.