Film: Så går en hyresförhandling till

Varje år förhandlar Hyresgästföreningen hyran för majoriteten av Sveriges hyreslägenheter, vilket berör miljontals hyresgäster. Men hur funkar det egentligen? Hyresgästföreningens förhandlare Sofie Lindberg och Karl-Mikael Jensen förklarar hur det går till!

Hur går en hyresförhandling egentligen till?
– Förhandlingen pågår i regel från september till några månader in på det nya året. En fastighetsägare påkallar förhandling hos Hyresgästföreningen. Sedan granskar vi deras krav och parterna sätter sig därefter vid förhandlingsbordet. I de fall vi inte kommer överens, så strandar en av parterna och i vissa fall får då förhandlingen fortsätta i hyresnämnden. Det förhandlingssystem vi har i Sverige idag är unikt. Precis som på arbetsmarknaden handlar det om att parterna själva ska förhandla, utan statlig inblandning. Detta uppdrag har vi fått från lagstiftaren och går ut på att vi ska förhandla fram ett bruksvärde, säger Sofie Lindberg, förhandlare på Hyresgästföreningen region norra Skåne.

Vad innebär bruksvärde?
– Hyran bestäms utifrån ett bruksvärdessystem, där lägenhetens läge, modernitet och kvalitet sätts i relation till andra jämförbara lägenheter på orten, säger Sofie Lindberg.

Varför höjs hyran nästan varje år? 
– Jag kan förstå att man som hyresgäst reagerar på att hyrorna till synes stiger årligen, men precis som allt annat i svensk ekonomi, så stiger i regel priser på varor och tjänster. Dock kan vi inte enbart titta på ett nationellt plan utan vi får koka ner det på en lokal nivå, på den enskilda kommunen och orten. Och då kan det till exempel handla om chockhöjning av taxor som renhållning, el, uppvärmning och vatten som spelar roll i helhetsbilden. Vårt uttalade mål på Hyresgästföreningen är att den årliga hyresförändringen inte ska överstiga den allmänna prisstegringen vi har i landet, säger Karl-Mikael Jensen, förhandlare på Hyresgästföreningen region norra Skåne.

Vilken skillnad gör hyresgästföreningen i hyresförhandlingen?
– Det korta svaret är att vi i de årliga förhandlingarna sparar pengar åt hyresgästerna och ser till att svensk konsumentkraft inte urholkas. Lite förenklat brukar man säga att en procent i hyreshöjning leder till en miljard kronor i minskad köpkraft hos konsumenter. Det är pengar som konsumenterna kan välja att förfoga på valfritt sätt istället för att de ska läggas på ren hyreskostnad, säger Karl-Mikael Jensen.