Ung och vilsen - sistahjälpen

Tillhör du en av de 200 000 ungdomar och unga vuxna som idag saknar bostad? Tvingas du därför ge upp studier, jobb eller andra livsförverkligande drömmar för att istället ofrivilligt bo kvar i föräldrahemmet? Många röster höjs nu för marknadshyra, eller friare hyressättning. Men marknadshyra innebär högre hyra på de lägenheter som redan finns. Vi på Hyresgästföreningen verkar för en aktiv bostadspolitik som ökar utbudet, inte hyrorna!

Över 200 000 ungdomar och unga vuxna saknar idag bostad. Många tvingas därför ge upp studier, jobb eller andra livsförverkligande drömmar för att istället ofrivilligt bo kvar i föräldrahemmet. Vi har allt för länge haft en bostadspolitik, eller kanske frånvaron av en, som premierat prisökningar på villor och bostadsrätter, när det är behovet av hyresrätter till rimliga hyror som behöver mötas.

Omläggningen av bostadsfinansieringen efter 90-talskrisen, från statlig till privat, har försatt oss i en situation med bostadsbrist och hög privat skuldsättning, höga bostadspriser och höga produktionskostnader att bygga nya bostäder. Detta har gynnat de som redan har ett boende och samtidigt byggt barriärer för de som inte har. Detta drabbar givetvis unga människor.

För att råda bot på problemet och få till ett större utbud av hyresrätter höjs nu röster för marknadshyror som lösning. Men marknadshyror betyder även att hyrorna i större grad följer prisutvecklingen för det ägda boendet, som ju ökat betydligt mer än den generella inkomstutvecklingen. Priserna på bostadsrätter i länet har enligt Svensk Fastighetsförmedling ökat med ofattbara 889 procent senaste 20 åren.

Hyresgästföreningen har gett konsultfirman Ramböll uppdraget att räkna fram vad en marknadsprissättning av hyran skulle innebära. De högsta hyreshöjningarna skulle givetvis ske i storstäderna. Både Stockholm och Göteborg har stadsdelar där hyran skulle höjas med 50 procent. Men även i städer som Halmstad, Helsingborg och Kristianstad skulle marknadshyror i genomsnitt resultera i hyreshöjningar på 31, 24 respektive 11 procent för en genomsnittslägenhet på två rum och kök. Rapportens resultat visar även tydligt att marknadshyror ger hyreshöjningar även utanför innerstaden och bortom storstadsområdena – hyreshöjningarna skulle slå mot alla.

Detta skulle skapa en bostadsmarknad som än mindre möter behovet av hyreslägenheter med rimliga hyror i synnerhet ungdomar och unga vuxna kan efterfråga.

Den svenska modellen på bostadsmarknaden har sin utgångspunkt i relationen mellan människan och hemmet. Ett hem är inte en produktkategori bland andra, utan tillgodoser människan hennes mest fundamentala behov som tak över huvudet och en plats för vila och återhämtning. Förutom att möta våra mest basala behov är hemmet en nödvändighet för att vi ska fungera som individer i ett samhälle. Och ett fungerande samhälle behöver fungerande individer. Det faller då rätt självklart att den som inte har ett grundläggande mänskligt behov tillgodosett – som söker ett hem – lätt hamnar i ett dåligt förhandlingsläge. I synnerhet i bostadsbristens Sverige. Syftet med kollektivt förhandlade hyror är att neutralisera detta skeva maktförhållande mellan den som äger och den som hyr. Makt ska inte vara en faktor vid hyressättning.

Nyckeln, för att möta de skriande behov som finns ligger i stabil finansiering, är att staten tar över en del av risken från hushåll och företag genom topplån till nyproduktion. Vi vill stärka investeringsstimulanserna, där staten delfinansierar nyproduktion med villkor om maxhyra. Vi behöver råda bot på orättvisa skattevillkor som bidrar till att det är 2400 kronor dyrare att bo i en nybyggd hyresrätt jämfört med ett nybyggt småhus eller i en bostadsrätt.

Vi behöver helt enkelt en aktiv bostadspolitik som ökar utbudet och inte priserna.

Lennart Derehag

Regionordförande Hyresgästföreningen region BohusÄlvsborg-Skaraborg