Nyttan med allmännytta var temat för kvällen

Nyttan med allmännyttan är namnet för ett forskningsprojekt genomfört av Sabo och det var också temat för onsdagens inspirationskväll för förtroendevalda och anställda på Hyresgästföreningen region Stockholm. På plats för att berätta om projektet var Susanna Wahlberg, chef för enheten Boende och juridik, och Lena Liljedahl, projektledare på enheten för Boende och juridik, båda från Sabo.

Utgångspunkten för projektet är den nya lag som ger allmännyttan uppgiften att både ta samhällsansvar och drivas affärsmässig – Sabo frågade sig om de två går att kombinera. Projektet genomfördes av flertalet forskare och leddes av Tapio Salonen. Metod för projektet var bland annat fallstudier och enkätundersökningar.

Här följer utvalda slutsatser av forskningsprojektet som lyftes fram under kvällens föreläsning. En utförlig sammanfattning av projektet finns här.

Bo Bengtsson, professor i stadsvetenskap vid IBF Uppsala universitet, presenterade i sitt kapitel tre möjliga framtida scenarion som implementeringen av lagen kan leda till. Anpassningsscenariot innebär att gränserna mellan privata hyresvärdar och allmännyttan suddas ut. Utvecklingen på hyresmarknaden närmar sig konkurrens på lika villkor mellan privat och allmännyttig förvaltning. Bo Bengtsson ifrågasätter poängen för en kommun att äga ett allmännyttigt företag om detta ska drivas strikt företagsekonomiskt. I motståndsscenariot utnyttjar allmännyttan lagens tolkningsutrymme och fortsätter på samma spår som tidigare. De behåller en självständig roll i den lokala bostadsförsörjningen. Systemskiftesscenariot innebär att bostadspolitiken förändras i grunden genom lagändringar till följd av att hyresförhandlingarna mellan parterna krakelerar eller genom påtryckningar från EU.

Lena Liljedahl och Susanna Wahlberg

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH Stockholm, menade att problematiken kring bostadsfrågan liknar den situation som presenterades i den bostadssociala utredningen från 1946. Lind menar att vi nu är i en situation med spekulation och att marknaden inte tar ansvar för bostadsbyggandet. Den fria marknaden kommer aldrig tillgodose bristen eftersom just brist och efterfrågan ligger i marknadens intresse. Därför ska stat och kommuner ta ansvar för att tillgodose bostadsbehovet, där kan allmännyttan vara ett av verktygen. Allmännyttan ska ha en långsiktig och ansvarsfull förvaltning.

Tapio Salonen ställer sig frågan om allmännyttan verkligen erbjuder en bostad för alla i en tid då inkomstskillnaderna mellan hushållen har blivit större i Sverige. Allmännyttan är den upplåtelseform som har störst andel inkomstsvaga hushåll och allt mindre andel av den svenska befolkningen bor i allmännyttan. Salonens studier visar också att ju större andel av bostäderna i en kommun som består av allmännytta, desto mer socioekonomiskt blandad är befolkningen.

Martin Grander, doktorand i Urbana studier vid Malmö högskola, har i projektet funderat kring vad samhällsansvar innebär. Granders slutsats är att de allmännyttiga bostadsföretagen tar ett stort samhällsansvar och att lagen inte har påverkat detta arbete vid en första anblick. Men allmännyttans samhällsansvar handlar också om bostadsförsörjning vilken i viss mån påverkas av höjda avkastningskrav.

Emma Holmqvist, fil. dr i kulturgeografi vid IBF Uppsala universitet, ser tydliga lokalpolitiska skillnader i tolkningen av lagen beroende av politiska ideologier. Vissa kommuner och bolag motsätter sig öppet den nya lagstiftningens inriktning på affärsmässighet medan andra tolkar affärsmässigheten som det viktigaste. Ökade vinstkrav har också gjort allmännyttan mindre riskvillig.

Sammanfattningsvis är de övergripande slutsatserna med Sabos forskningsprojekt att allmännyttan har stort tolkningsutrymme i lagen. Ytterst är tolkningen och agerandet en politisk fråga – vad vill kommunerna med sina allmännyttiga bolag? Sabo menar att det viktigaste sättet att ta samhällsansvar borde vara att bygga nytt och renovera för allmännyttan. Kortsiktiga avkastningskrav kan stå i vägen för detta. Utifrån tolkningsutrymmet är det alltså upp till ägarna att avgöra hur man vill använda allmännyttan som verktyg.

Efter presentationen av rapporten fick publiken diskutera rapporten gruppvis, därefter följde en öppen diskussion i salen. Många upplevde att avståndet mellan allmännyttan och hyresgästerna har vuxit och att intresset för de boendes åsikter har minskat hos hyresvärdarna. Vissa upplevde också att det fortfarande finns stora skillnader mellan privata bolag och allmännytta, till exempel inom fastighetsförvaltning, men att de två närmar sig varandra nu när allmännyttans vinstintressen ökar. Många personer i publiken saknade också hyresgästernas åsikter och synvinklar i forskningsprojektet.