Mångfald och segregation i Sverige
Hur lika är vi varandra i Sverige egentligen, om vi ser till bakgrund, födelseland och inkomster? Och hur uppdelat bor vi? I den här rapporten kartlägger Hyresgästföreningen mångfald och segregation i svenska bostadsområden.
Rapporten publicerades i maj 2018
Mångfalden ökar, segregationen minskar
Mångfalden ökar i Sverige, samtidigt som segregationen minskar. Det betyder att blandningen av människor födda i olika länder ökar i Sverige, samtidigt som blandningen blir mer jämnt utspridd i landet. Fler och fler bostadsområden hjälps i och med det åt att driva integrationen mellan nya och gamla svenskar. I Hyresgästföreningens rapport undersöks sambandet mellan etnisk mångfald och segregation och upplåtelseformer respektive hushållens inkomster. Syftet är att skapa en kunskapsinfrastruktur för etnisk mångfald och segregation för hela landet.
Störst mångfald i kranskommuner och förorter
Resultaten visar att det är i de stora städernas kranskommuner och förorter som mångfalden är som störst. När man bryter ner resultaten på stadsdelsnivå ser man att segregationen i storstäderna framförallt drivs av den låga mångfalden i villaområden och innerstadsstaddelarna – Södermalm i Stockholm, Majorna-Linné i Göteborg och Innerstaden i Malmö har klart lägst mångfald i sina respektive städer. Resultaten visar också att mångfalden är högre i bostadsområden med hög andel hyresrätter. Det är alltså i förorterna och i de hyrda bostäderna som integrationen sker: dessa områden domineras inte av en etnisk grupp, tvärtom, det är här människor blandas.