Hyresrätter som motor för byggande
Tyréns har på Hyresgästföreningens uppdrag studerat Sveriges kommuners intresse av att bygga bostäder. Studien visar att kommuner med en stor andel hyresrätter är bättre på att anpassa byggandet efter befolkningsutvecklingen än kommuner där ägt boende dominerar.
Rapporten publicerades i juli 2018
I Sverige har kommunerna planmonopol. Det innebär att vi gemensamt i den lokala demokratin beslutar om hur marken ska användas, vad och hur mycket som ska byggas samt i förlängningen hur många som ska kunna bosätta sig i kommunen.
I rapporten "Hyresrätter som motor för byggande" undersöker Tyréns, på uppdrag av Hyresgästföreningen, om de som äger sina bostäder vinner ekonomiskt på att utbudet av bostäder begränsas. Om många hyr på marknadsmässiga villkor har de istället ekonomiska incitament att vilja öka utbudet eftersom det pressar ner hyresnivån.
Genom att studera småhuspriser samt real förändring av BNP och riksbankens styrränta har Tyréns fastställt den kommersiella viljan att bygga. Fysiska förutsättningar att bygga har identifierats genom att studera kommunens täthet samt den totala byggbara landytan. Slutligen har den kommunala viljan att bygga utkristalliserats genom att studera förra årets befolkningstillväxt och antal bostäder i beståndet.
Kommuner med stor andel hyresrätter bygger mer anpassat efter behov
Resultatet visar att byggandet är bättre anpassat efter behoven i kommuner med fler än 33 procent hyresrätter, än med färre. Skillnaden är signifikant. Om kommuner med färre andel hyresrätter än 33 procent hade byggt lika mycket i förhållande till sina behov mellan åren 1994 och 2017, hade bostadsbeståndet haft 45 000 fler bostäder idag.
– Det hade naturligtvis inte varit tillräckligt med de 45 000 extra bostäderna, men det hade varit ett bra komplement, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.