Både ny- och ombyggnation
Många bor i flerbostadshus byggda under de så kallade rekordåren 1961-1975. Det rör sig om totalt 920 000 lägenheter, varav många är i stort behov av renovering. Samtidigt som bostadsbyggandet är nere på mycket låga nivåer har ombyggnationer i flerbostadshus i princip avstannat.
Hyresgästföreningen har gjort en undersökning om renoveringsbehovet i rekordårens fastigheter och det är en dyster läsning. Avloppsstammar är uttjänta och badrummens tätskikt läcker. Det gäller inte bara husen byggda under rekordåren utan även de som byggdes innan denna period.
Vad händer om ingenting görs?
Vi tillbringar mer än 90 procent av tiden inomhus och cirka tre miljoner svenskar lider av allergiska eller astmatiska besvär. Astma utvecklas bland annat på grund av dåliga inomhusmiljöer, exempelvis i hus med fuktproblem. I dagsläget är den tekniska livslängden för badrum, rör- och elinstallationer redan passerad för en miljon bostäder. För att undvika att husen fuktskadas skulle renoveringstakten behöva öka.
Vem ska betala renoveringarna?
Det finns olika uppgifter om hur mycket det kommer att kosta att renovera lägenheterna och några svar på hur renoveringarna ska finansieras finns inte. Det var en gemensam satsning att bygga rekordårens bostäder; nu är det ett gemensamt ansvar att renovera dem. Samarbete krävs och det måste finnas en helhetssyn när det gäller fastighetens och de boendes behov. Det är mycket viktigt att värna om och utveckla processer som leder till långsiktigt hållbara och goda samhällsmiljöer. Att inte investera i att renovera och bygga om regelbundet leder till kapitalförstöring.
Hyresgästföreningen föreslår följande:
- Inför skattefria underhålls- och investeringsfonder för hyresfastigheter
- Inför ROT-avdrag till hyresrätter
- Inför miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter
- Se över byggmetoderna vid nybyggnation, ombyggnation samt renovering för att minska kostnaderna
- Se över behovet av förstärkta resurser och kompetenser i byggprocesser.